Tillbaka Read Runeberg

Sveriges inre historia under Drottning Christinas förmyndare

Originalsida 282
Originalsida 282
Originalsida 282
Originalsida 283
282–283

Sida 282

282

glation, blott de erlade tullen vid Stockholm (hvilket 1641 i afseende på träarbeten äfven medgafs Raumo, Björneborg och Nystad), men de öfriga städerna norr onr Stockholm och Åbo äfvensom Södertelge skulle enligt seglationeordningen af d. 20 Nov. 1636 afstå från såväl passiv som aktiv utländsk sjöfart: straxt derefter aflystes äfven ölandsbornes utrikes seglation för Kalmars skull, och ändtligen miste Borgo och gamla Helsingfors 1639 sin stapelrätt till förmån för nya Helsingfors ! ). I sammanhang härmed ordnades äfven tullverket. Reformen inom stadsstyrelsen hade nyss börjat i hufvudstaden och fortsattes nu med öfriga städer. För städernas sociala och ekonomiska förbättring gjorde kronan stora uppoffringar, i det regeringen från 1636 begynte frikostigt begåfva dem med nya förmåner: så förmedlades kontributionen för alla städer 1640 och 1642 (hon utgjorde sedan för alla Sveriges och Finlands städer blott omkr. 30,000 d. s.m.), till magistratens underhåll och allmänna byggnader öfverläts åt städerna en del af accisen och af danaarf, några städer fingo sakören, 10:de-penningen af utarf och källarefrihet, en särskild afgift eller s. k. tolage (af allt inkommande gods 1, af utgående V 2 d. pro cento) tillerkändes stapelstäderna, gäst- och skjutsnings besväret lindrades och reglerades, jord och lägenheter donerades o. s. v., så att kanslern med skäl yttrade till Stockholms borgerskap 1638, att de nu »sutte i rosengård förmédelst sköne privilegier» 2 ). Också började städerna under inverkan af dessa planmässiga och sammanhängande åtgärder att åter uppblomstra. Hufvudstadens tillväxt var i sanning storartad: Stockholms tullkammare, som 1635 endast gaf 50,000 r:dr i inkomst, afkastade 10 år senare 1645 ej min-

') Provisional ordinance om seglationen och frimarknader d. 20 Nov. 1636 (under annan titel tryckt hos Stiernman). Plakat om Ölandsbornes seglation d. 10 Dec. 1636 o. d. 28 Juli 1637 (det senare har hos btiernman annat datum och titel). Kbr. till P. Brahe d. 10 Okt. 1639. K. resol. d. 16 Mars 1641. R.reg. Jfr Stockholms privil. 1636 § 21.

2 ) Uppslaget och föredömet härtill gafs genom Stockholms privil. af 1636, deri det mesta häraf förekommer.

Källa: Internet Archive ·