Tillbaka Read Runeberg

Sveriges inre historia under Drottning Christinas förmyndare

Originalsida 310
Originalsida 310
Originalsida 310
Originalsida 311
310–311

Sida 310

310

mer oberoende af det myndiga svenska presterskapet, som alldeles för litet intresserade sig för detta vigtiga ärende, då det af regeringen rådfrågades vid mötena 1637 och 1641 samt vid riksdagen 1640. Först och främst upprättades i dessa provinser en ordentlig kyrkostyrelse, i det att till biskop öfver Estland utnämndes Joachim Iheringius 1638, till superintendent öfver Ingermanland och Alentaka med säte i Narwa Henr. Stahlius 1641. Under dem anordnades liksom i Sverige konsistorier, prosterier o. s. v. De hade en svår uppgift att fylla, ty den ene hade att kämpa med Estlands sjelfrådiga adel, den andre med de grekiska religionsbekännarne. För lapparnes räkning åtnöjde sig regeringen med förordnandet af fyra n 7 a pastorer och kyrkor i Lappmarken, vid Arvisjerf, Silbojock, Arieploug och Nasafjäll, biträdda af tre lapp-prester, h varibland två infödda lappar. Den af Gustaf Adolf upprättade lappskolan i Lycksele förbättrades 1634 genom en donation af sin föreståndare Joh. Skytte, och flera lappe-djeknar derifrån underhöllos vid universitetet. Likaledes förbättrades undervisningsväsendet i Östersjöprovinserna, religionsböcker utarbetades på folkens egna språk, på lappska af Tornaeus pastor i Torneå, den estiska bibelöfversättningen påbegyntes, och den finska, som länge varit hos regeringen begärd och utlofvad, bragtes 1640 till fullbordan genom en kommitté, som leddes af domprosten Eskil Petraeus i Abo J ). Större svårigheter mötte regeringen, då hon sökte ordna och förbättra religionsvården i Sverige och Finland, ty kyrkans män, ehuru varmt nitälskande för denna angelägenhet, ville sjelfva draga försorg derom och betraktade med en viss misstänksamhet alla från regeringen utgående förslag. Ett sådant var t. ex. det om stora stifts öch pastorats del-

! ) Fullm. o. instr. f. Iheringius d. 2 Juni 1638. Memor. f. dens. d. 17 Aug. 1640. Instr. f. Stahlius. Patent om Lappmarkerna d. 24 Sept. 1640 (Bergsordningar s. 117). Riksd.acta f. 1637 (tryckta hos Thyselius, Bidrag etc. s. 28 ff.), f. 1640 o. 1641 i R.A. och Nordin, saml. Rådsprot. d. 8 Juli 1637, d. 10 Febr. 1640, d. 26 o. 27 Jan. 1641. Baazii Invent. Eccl. Sv. Goth. pp. 800 ff., 839 ff. Tigerstedt, Admin. P. Brahe pp. 76 ff. Richter, Gesch. d. Ostseeprovinzen II, 2, s. 39.

Källa: Internet Archive ·