Tillbaka Read Runeberg

Sveriges inre historia under Drottning Christinas förmyndare

Originalsida 327
Originalsida 327
Originalsida 326
Originalsida 327
326–327

Sida 327

327

Undef % vz9ning8verket var en af de förvaltningsgrenar, som Axel Oxenstjerna omfattade med det varmaste intresse och egnade den omsorgsfullaste vård. Dertill manade honom icke blott hans djupa medvetande af bildningens kraft och värde, utan äfven det allt kännbarare bchofvet af skickliga personer för de många nya embetena. Få statsmän hafva egt en så klar uppfattning af bildningens väsende och ändamål, en så praktisk blick för den sunda uppfostringsmethoden. Det hörde till andan af den tidens undervisning och lärdom att omgifva sig med en viss skråmässighet, att föredraga lärdomsprålet framför ämnets utredning, spetsfundigheten framför den enkla sanningen. Härifrån voro högst få af den tidens lärde alldeles fria. Allt sådant ofog var Axel Oxenstjerna en styggelse: han ville se lärdomen träda ut i lifvet till mcdmenniskors upplysning och gagn, han ville se bildningen bära frukt i ett odladt förstånd och en ökad duglighet för allmänna värf. I detta syfte har kanslern flera gånger utöfvat ett helsosamt inflytande på. undervisningen, synnerligen den akademiska. Denna tanke genomgår de af honom författade akad. konstitutionerna af 1625, på detta mål hänvisade han de akademiska lärarne vid sin visitation i Upsala 1637, och i enlighet härmed har han affattat de lärareinstruktioner, som de följande åren utfärdades. Lärare i theologi och filosofi ålades att undervisa »klarligen och utan fåfänga och onyttiga controversier och quaestioner» samt undvika sådant, som blott länder »till obscuration, irring och vidlyftighet» i vetenskapen. Statens intresse trädde för kanslern ofta i förgrunden, såsom då han föreskref professorn i latinet att framför allt låta ungdomen se användningen och tillämpningen, »vetandes denna vara sin högsta embetsskyldighet att suppeditera fäderneslandet de subjecta, som kunna brukas och adapteras till ansenliga regements- och hof-charger». Historien skulle föredragas så, att äfven rådslagen samt händelsernas orsaker och följder uppvisades. Någon gång gick kanslern så långt i den praktiska tillämpningen, att han syntes förbise vetenskapens sjelfständiga värde: såsom då det hette, att professorn

Källa: Internet Archive ·