Sida 329
329
insigter erfordras: i följd af den täta beröringen med Tyskland var tyska språket allmänt kändt, dernäst kommo franskan, holländskan och italienskan, hvaremot engelska språket var föga bekant. Axel Oxenstjerna lärer påtänkt en profession i de moderna språken, men det stannade vid tillsättandet af två språkmästare *). Juridikens studium uppehölls denna tid hufvudsakligen af den berömde Loccenius: det borde efter kanslerns mening mer sysselsätta sig med svenska lagen och dennas förklaring på svenska språket. Fakultetens utvidgande, som kanslern utlofvade, kom ej *till verkställighet. Om de medicinska studierna gjorde sig kanslern ringa förhoppning, dock anbefallde han inrättandet af en anatomisal och dissektionsöfningars hållande. — En annan följd af kanslerns besök var ekonomiens och allmänna ordningens förbättring. Akademiens nya stat för 1638, som förbättrade lärarnes aflöning och gällde i 10 år, uppgick till 18,000 d. s.m. Den studerande ungdomen, hvars antal redan utgjorde omkr. 1,000, underkastades en strängare disciplin: studenternas kringstrykande lefnadssätt -) och det myckna ofog, som af dem bedrefs med depositioner och andra missbruk vid akademien, inskränktes. Ingen skulle få anställning i statens, kyrkans eller skolans tjenst, som ej egde intyg från universitetet. Den unga adeln skulle tillhållas till politiska studier: för dess räkning anställdes en särskild s. k. woltiserare att inöfva ungdomen i »zirliga comportementer». Det s. k. kommunitetet befanns vara i dåligt skick och upphäfdes 1637, dess anslag förvandlades till stipendier. Dylika instiftades af flera bland de store, och till främmande land utskickades på statens bekostnad unga ämnesvenner i allehanda vetenskaper. Deremot borde en-
') Jfr ett betänk, af Mich We*ionius (Gyldenstolpe) af d. 25 Maj 1639: Scholae Wexionensis alumni håc ibunt, h vilket föreslår undervisning i tyska och franska språken för dem, som ej vilja läsa grekiska. Virorum Illustr. litt. II, p. 401. R.A. 1648 funnos i Upsala 3 språkmästare, Italus, Hispanicus och Gallus.
2 ) Det gällde äfven om studenterna, hvad bisk. Bjugg i Wiborg skref till kansl. om skolungdomen 1643: de bevista skolan vintertiden, men om sommaren löpa de kring och tigga vinterfödan.
Källa: Internet Archive ·