Sida 37
37
regeringen, ehuru han ofta klagade att han ej lyckades förskaffa sig tillbörlig myndighet och lydnad 1 ). Mångsidig verksamhet och erfarenhet gjorde honom lika hemmastadd inom rättsväsendet, diplomatien och finanserna. Hos ständerna åtnjöt drotsen ett synnerligt förtroende för sin tillgänglighet och redbarhet-).
Detta var äfven händelsen med den gamle bepröfvade riksmarsken Jak ob de la Gardie, som delade den förres aktning och eftergifvenhet för kanslerns öfverlägsna förmåga och aldrig svek »den gamle och förtrogne vänskap som varit dem emellan allt från ungdomen» 3 ). Han bistod ärligt drotsen i hans bemödanden, ehuruväl ålderdomen laggd till en viss naturlig maklighet förlamade hans handlingskraft och gjorde honom mindre passande för så kritiska tider: härtill kom ett befallande lynne, som icke tålde motsägelser 4 ). Utan djupare insigter på det civila området 5 ) egde han dock stort inflytande i rådet, ty ett sundt oförvilladt omdöme och en oförsUilld uppriktighet gåfvo vigt och eftertryck åt hans träffande yttranden, som han älskade att späcka med gammaldags ordstäf. I frågor rörande t )e / 5gy^ r ' c och finanser ansågs han vara hemmastadd. Hansbora gjorde honom till Frankrikes förnämsta anhängare inom rådet: denna förkärlek jemte hans fullkomliga brist på diplomatisk förmåga blottställde honom ofta för de franska sändebudens
') »Jag kan ej så hastigt bekomma den autoritet, som mitt kall kräfver, oansedt jag moverar omnem lapidem derföre». Drotsen till kansl. d. 22 Maj 1685, d:o d. 7 Okt. s. å. Oxenstj. saml.
*) »Jag har legat sjuk under riksdagen, det oaktadt gjort min devoir, alldenstund alla ständerna hafva mig consulerat och allt meo cum consilio svarat». D:o till d:o d. 17 Nov. 1635. Jfr ^ Christinas omdöme hos Arckenholtz III, s. 44.
3 ) Marsken till kanslern d. 19 Jan. 1634.
4 ) »Fältherren behöfver råd, det synes grannt, att åldern honom ängar och att han nu är ovan vid kriget igen och nästan för långsam». Drotsen till dens. d. 11 Juni 1635. »Fältherren blifver svag och åstundar högeligen rolighet». Salvius till dens. d. 11 Febr. s. å. Jfr secr. Smaltz' promemoria fr. Mars 1636 i Engeströmska bibi.
•) »När man hafver sensum communem och vet staten, så går allt näst Guds hjelp fort», yttrade han om en rådsherres egenskaper d. 4 Febr. 1633.
Källa: Internet Archive ·