Sida 79
fffll
79 , ***
tl.^- mik vänskap tillfogat Sverige mycken afbräck 1 ), och hade y/ ^t/v**
stigit till sin höjdpunkt, då Danmark understödde enke~ drottningens skamliga flykt samt genom ständiga trakasserier sökte qväfva den uppblomstrande svenska handeln, föremålet för kanslerns trägnaste omsorger. Han qväfde sin harm tills han visste sig vara fullt rustad, »eftersom aflronter potentater emellan icke räknas så högt, utan vindiceras efter lägenheten», men då lät han ock fcslå efter med långlinan» 2 ). Hvad han redan 1633 förutsagt, att Danmark genom ett sådant anfall skulle »löpa rieico af sin egen stat» 3 ), gick nu i fullbordan. Han kunde ej tänka sig möjligheten \ af Sveriges och Danmarks fredliga samverkan och bestånd ' jemte hvarandra. Det sattes på fullt allvar i fråga att »ka- \ sta omkull» hela Danmark, ehuru några rådsherrar förkla- ' rade en sådan plan förmäten och okristlig 4 ).
Bland sjömakterna befann sig vid denna tid Nederländska republiken (»Staterna») på höjden af makt och rikedom, England i en tillfällig svaghet och isolering, Spanien i ett jemnt sjunkande, ökadt genom Portugals »ifall. Den förstnämnda handelsstaten var den tiden en Europas mönsterstat i allt hvad kultur heter. Af gemensamma intressen ' tidigt förbundet med Sverige har Nederland under förra delen af 1600-talet mer än något annat land inverkat på Sveriges inre utveckling. Dérifrån hemtades impulser till många inrättningar, dit utsändes ungdomen att studera landet, dérifrån införskrefvos lärde, handlande, ingeniörer, sjömän, och folkets idoga, företagsamma och intelligenta natur tjenade svenskarne till ett nyttigt föredöme. Men i politiskt afseende hade republiken snart öfvergifvit Oldenbarne- jJ&*)<
1 ) Danmark hade oupphörligt »klått oss under näsan att fresta om tänderna sutte lösa». Rådsprot. d. 17 Jan. 1639.
2 ) Kansl. i rådet d. 20 Jan. 1643.
8 ) Memor. f. Grubbe af 12 Febr. 1633: H. S. H. 24, 378.
*) Rådsprot. 22 Mars 1644 — 1643 yttrade kanslern i rådet: »vi kunna säga detsamma om Danmark som Romani om Gallis, att vi uti vår örlig fakta om summa rerum, anten råda öfver eller vara underkufvad».
%&*
Källa: Internet Archive ·