Sida 94
94 Kap. 29. Mössornas styrelse.
Sveriges inre tvister, och tillika så obestämda, att icke ens Möss-rådet kunde anse dem för tillfredsställande, fastän det likväl af dem tog anledning att ej gå vidare med försvarsanstalterna. 1
Men om också faran af yttre våld för ögonblicket knnde vara aflägsnad, så var emellertid Sverige omgifvet af fyra makter, Ryssland, Danmark, Preussen och England, h Vilka sökte att kvarhålla det i vanmakt och söndring. De voro dock icke alla lika nitiska för detta mål. För att skilja Preussen från de öfriga hade drottning Lovisa Ulrika genast efter riksdagskallelsens utfärdande skrifvit till sin broder konung Fredrik och framställt händelserna och hofvets afsikter i den fördelaktigaste dager; hon fick ett tämligen tillfredsställande svar; och fastän konung Fredrik icke lät skilja sig från Ryssland, så verkade han dock snarare återhållande än eggande på dess åtgärder i Stockholm. 2 Ej heller England var benäget att till hvad pris som helst upprätthålla
1 Utr.-rådsprot. 22, 23, 28 mars. 3 apr. Envoyéen grefve Creutx till kanslipresidenten, 13, 27 mars, 5 maj 1769. Sekr. prop. i utrikes ärenden 7 apr. 1769. Bernstorff skrifver till Juel d. 18 mars 1769: Le Koi (de Danmark) n'est pas insensible aux déclarations mena^antes de la France, ni au procédés de la Russie, qui lui laisse faire et dépenses et armemens sans prendre jusquici part ä rien. Och d. 21 mars: S. M. ne 8'est déterminée aux armemens, dont on vient de faire tant de bruit, que sur les vives instances de 1'Impératrice et sur les assurances positives que cette princesse armerait de son cöté toute sa flotte et tiendrait, s'il otait nécessaire, 20,000 hommes préts. Likväl förspordes ingenting om rustningar på ryska sidan, vare sig att sådana ännu icke skedde eller att den svenske ministern i Petersburg, Karl Ribbing, föredragande sitt partis fördel framför sin plikt, icke om dem underrättade sitt bof. Österman försäkrade Juel, att det sista var fallet; och Juel fick själf höra af riksrådet Ribbing, att hans broder enskildt underrättat honom om Rysslands rustningar. Juels depescher 28 och 31 mars. Juel och Bernstorff voro dock fortfarande ovissa om hvad de skulle tro. — Enligt Modéne hafva Hiärne och Wallwijk, som voro bland de riksråd, hvilka skulle stanna i Stockholm, lofvat att under riksdagen hafva ett vaksamt öga på sina ämbetsbröder; och åtgärder skola hafva varit vidtagna att genom gardet och artilleriet arrestera riksråden, ifall de företogo sig något oråd.
8 I Riksarkivet (förut i utrikesdepartementet) finnes en drottningens egenhändiga berättelse om ställningen i Sverige från 1756 års
Digitized by
Källa: Internet Archive ·