Sida 178
178 Kap. 30. Riksdagen 1769—70.
drifvet förbud att till arbete på fästningarna i Finland kommendera några indelta svenska regementen. Måhända bidrog också därtill den fruktan, att vissa för regeringen obekväma regementschefer skulle blifva aflägsnade från Sverige och från sin politiska verksamhet därstädes. 1
Så blef det en af riksdagens sista åtgärder att inskränka regeringens rätt att fritt förfoga öfver landets försvarskrafter. Strax därpå den 30 jan. 1770 blef riksdagen med vanliga högtidligheter afslutad. Det var sista gången Adolf Fredrik såg ständerna; det var ock sista gången de såsom maktägande togo afsked af sin konung och hvarandra.
Riksdagen hade börjat uuder ljusa förhoppningar, att Sverige genom en hofsam förändring af grundlagarna skulle återvinna inre stadga och enighet och därigenom samt med Frankrikes biträde ryckas undan den framtid, som Polens öde förespeglade för ett söndradt folk, omgifvet af roflystna grannar. Hur såg det nu ut vid riksdagens slut? Grundlagsförändringen hade fallit, ömkligen fallit, ljumt understödd af några, i hemlighet sviken af andra, med fanatisk hätskhet angripen af dem, som förde frihetens ord på tungan; och dess fall ty cktes besegla Sveriges olycksöde. Frankrike hade uuder de hotande företeelserna om sommaren 1769 visat sig som en pålitlig vän. Då ej blott de danska rustningarna fortforo utan ock en rysk flotta gjordes färdig att utlöpa, på hvars uppgifna bestämmelse till de grekiska farvattnen man hade svårt att tro, förklarade Choiseul högt och otvetydigt ej blott för Sveriges utan ock för Englands ministrar, att om Sverige blefve anfallet af sina grannar, skulle Frankrike skynda till dess hjälp med alla medel och att ett allmänt europeiskt krig skulle blifva följden däraf. 2 Men när denna fara gått förbi, när den ryska flottan verkligen seglat till Medelhafvet och den danska lagt i hamn, när därpå försöket att göra någon ändring i Sve-
1 Riksd. Tidn. s. 426. Juel i depesch af d. 26 jan. 1770 säger, att beslutet var inspirerad t af Österman, emedan de indelta regementena voro i bättre skick och utrustning än de värfvade, som kunde kommenderas, och emedan man fruktade, att regeringen skulle sända Rudbecks och Du Rietz indelta regementen till Finland.
* Grefve Creutz till kanslipresidenten den 19 juni och 8 sept. 1769.
Digitized by
Källa: Internet Archive ·