Sida 225
Kompositionens vedersakare. 225
icke alla till nöjes. Att ryska och engelska ministrame icke sågo den med blida ögon, är redan närondt; och om Österman det oaktadt iakttog en tystnad, som kunde se ut såsom ett bifall, så var det, emedan han saknade penningar och föreskrifter från sitt hof.1 De lejda skarorna, som njutit underhåll ur partikassorna, och de, som haft till yrke att drifva handel med öfvertygelser och fullmakter, brunno af harm öfver en tillställning, som hotade att uttorka deras inkomstkälla, och detta just nu, då tiderna voro så gyllene, att man kunde begära ända till 1,000 pund sterling för en enda röst i ett stånd, där partierna voro jämnstarka.
Men kanske af ännu större vikt var det^ att söndringen mellan Hattar och Mössor, som kompositionen afsåg att bota, hade begynt att träda i skuggan för söndringen mellan adel och ofrälse. Mössorna i de ofrälse stånden ville icke underkasta sig ledningen af några adliga parti höfdingar; de ville icke tåla, att frukterna af en seger, som de redan trodde sig hafva i händerna, undanrycktes dem genom en överenskommelse mellan partiledarne på riddarhuset, af slutad, såsom de sade, endast för att dessa skulle få dela makten sinsemellan och kunna tillbakavisa de ofrälse männens rättmätiga fordringar. Kompositionen blef därför från flera håll angripen. I synnerhet framställdes den såsom ett försök att undandraga brottsliga styresmän deras välförtjänta straff. I en mängd stridsskrifter blef den klandrad såsom en »riksfördärflig enighet», i det »själfve lagbrytaren ville skyla sig under enighetsmanteln»; men äfven den heliga skrift visade, hvad man borde tänka om dylika försök, ty »Eli straffades af Herren med en ond bråddöd, för det han visade en otidig flathet mot sina orättrådiga barn, som voro folkets plågare», o. s. v.
sin dagbok, att konungen vid kompositionssammanträdet »ibland drog på sig vid Pechlins tal> och att han enskildt för Essen sade, att >han ej kunde anse Pechlin för annat än en elak man> och önskade, att Mössorna ville skilja sig från honom.
1 Goodrickes depesch den 9 juli 1771.
Malmström, Sveriges historia 1718—1772. VI. 15
Digitized by
Källa: Internet Archive ·
