Read Runeberg

Sveriges politiska historia, från konung Karl XIII: s död till statshvälfningen 1772, andra upplagan, delvis omarbetad

Originalsida 23
Originalsida 23
Originalsida 22
Originalsida 23
22–23

Sida 23

Tvister om tryckfriheten m. m. 23

Vi förbigå en mängd andra tvister mellan konungen ocb rådet, i synnerhet om ämbetsutnämningar — t. ex. då rådet hade uppfört Oelreich, utgifvaren af Ärlig Svensk, ensam på förslag till president i kommersekollegium; eller då rådet i Kungl. Maj:ts namn upptog och gillade besvär öfver konungens anordning rörande öfverhofpredikantsysslan vid hans hof och lät framlägga till konungens underskrift det beslut, som upphäfde hans egen åtgärd, hvilket så uppretade den saktmodige Adolf Fredrik, att han sönderref expeditionen. Det är lätt att förstå, att rådet, som tilltrott sig att så bandskas med tryckfrihetsförordningen, icke skulle tveka att göra bruk af namnstämpeln, fastän konungen en gång (den 21 dec. 1767) satte dess laglighet i fråga, emedan han till dess inrättande icke hade samtyckt. Tvisterna skulle suart sträcka sig till frågor af allmännare och djupare intresse. l

Den svåraste och för alla viktigaste fråga, som riksdagen 1766 lämnat efter sig, var utan tvifvel den om mynt-

1 Bland andra tvister må följande omtalas. Förbudet mot kaffe och andra öfverflödsvaror ansågs icke sträcka sig till hvad hofvct förbrukade: men då tulldirektionen (1 dec. 17(57) anmälde, att för kungliga och furstliga hofvens räkning under året inkommit 51,000 skalp, kaffe, under det att år 1757 endast 1,000 skalp, införts, så fann rådet, att underslef härvid måste vara begånget, och underrättade konungen om dessa orimliga kvantiteter med begäran, att hofmarskalken skulle befallas att vid h varje års början uppgifva, huru mycket under dess lopp kunde behöfvas. Konungen vägrade. Efter åtskilliga tvister beslöt rådet (28 sept. 1768), att endast 8,000 skalp, för det kungliga och 4,000 för det furstliga hofvet skulle årligen få inkomma. Att icke hofvets namn ensamt begagnades till täckmantel för oloflig införsel, bevisas af franske chargé d'affaircs Duprats berättelse, att Fersen hade en maitre d'hötel, en fransman, som under skydd af Fersens namn dref en lönande handel med förbjudna varor; då regeringen den 18 april 1768 utfärdade en sträng förordning om husvisitationer efter utländskt kram hos till handel obehöriga personer, hvilken förordning ansåjrs just särskildt syfta på den nämnde hofmästaren, tillät Duprat på Fersens begäran, att dennes varulager nattetid flyttades till franska ambassadens hus — Rörande den märkliga tvisten om öfverhofpredikantsysslan 1767 förtjäna protokollen att läsas, hvilka äro tryckta, senast i Hist. Handl. utg. af Kungl. Samf. för Skand. Hist. IV: 1W. Reuterholm stod äfven i denna sak på konungens sida.

Digitized by

Google

Källa: Internet Archive ·