Read Runeberg

Sveriges politiska historia under konung Gustaf IIIs regering

Originalsida 186
Originalsida 186
Originalsida 186
Originalsida 187
186–187

Sida 186

186 TREDJE KAPITLET.

meddelades dock ej konung Fredrik från svenska regeringen — man iakttog strängt den regeln att ej inlåta sig i några slags förhandlingar om den nya regeringsformen1 — men enkedrottningen använde SchefFers bevisning i ett af sina bref till Fredrik. Allt hvad som förspordes från Sverige tillkännagaf för konungen af Preussen, att man ej skulle frivilligt ingå på hans fordringar, eller som U. Scheffer yttrade i ett bref till Creutz, att »konungens oryggeliga föresats vore att hällre våga allt än underkasta sig och riket ett så odrägligt öde». Denna beslutsamma hållning blef ingalunda utan verkan på konung Fredrik. Hans nya bref till Gustaf III af d. 5 okt. och till systern af d. 18 och 24 okt. äro vida hofsammare än de förra. Han önskade systersonen att aldrig behöfva efterlikna honom eller upplefva hvad han måst utstå under sjuåriga kriget och varnade honom för att lyssna till deras illvilliga råd, som ville bringa honom i harnesk mot sina grannar. Hans enda bemödande borde vara att försona de fiendtliga partierna inom sitt land. Till systern talade han ej mer om 1720 års regeringsform, men varnade henne*fortfarande mot svenska nationen, på hvilken man icke kunde förlita sig. Han sade sig ha med framgång sökt blidka ryska kejsarinnan och bad systern afhålla sin son från alla slags krigiska austalter mot Ryssland; retade man kejsarinnan, vore allt förloradt, enär svenske konungens öde låge i hennes händer. Det är otvifvelaktigt, att Fredrik verkligen sökte tillbakahålla både Ryssland och Danmark, ty fredens bevarande var i dåvarande ögonblick för honom vigtigare än »detta lilla hörn af Pommern, som på sin höjd skulle kunna uppväcka lystnad hos en cadet de famille*. För att lugna farhågorna hos de andra hofven tillkännagaf han det djupaste förakt för Sveriges politiska betydenhet: denna stat vore så vanmäktig, att den ej behöfde vålla en skugga af oro, och om den unge konungen ville spela Gustaf Adolfs roll och gjorde ett försök att rubba jämvigten i Norden,

1 Kanslipresidenten befalde ZÖge von Manteuffel 18 sept., K. Ribbing 2 okt. 1772 att tillbakavisa alla slags diskussioner om statehvalfningen och den nya regeringsformen i Berlin och Petersburg.

Digitized by

Google

Källa: Internet Archive ·