Sida 391
BET UTLÄNDSKA LÄNET. FÖRHÅLLANDET TILL FRANKRIKE. 391
vinst, och ändtligeu kom underrättelse från Paris, att Frankrike beviljat fortsättning af de e. o. subsidierna. Detta sistnärada leder oss åter in på den utländska politiken.
Den misstämning mot Frankrike, som visat sig ho» Gustaf III under 1774, hade varit hastigt öfvergående. Han hade för öfrigt icke oågot val; så länge förhållandet till Ryssland och Preussen förblef spändt eller kallt, var han hänvisad till Frankrike, och äfven om nämda förhållande ändrades, kunde han ej af någon annan makt vänta sig så stora subsidier som af Frankrike. Han måste alltså hålla till godo med franska hofvets »förmynderskap», hvaröfver han sjelf beklagat sig. Han sökte dock så vidt möjligt upprätthålla sin likställighet bredvid den mäktige bundsförvandten, han tillät sig emellanåt att gifva den franska regeringen råd eller uttala sitt bifall rörande inre franska angelägenheter1; det skedde dels genom Creutz, dels genom direkta skrifvelser till den unge Ludvig XYI och hans ministrar. Då Frankrike år 1775 led af missväxt — det var just tidpunkten för »mjölkriget* — , uppträdde Gustaf III såsom dess välgörare och afsände till Rouen ett parti spanmål (10,000 tunnor råg2) såsom gåfva till de nödlidande. Detta blef mycket väl upptaget och underlättade i sin mån den pågående underhandlingen om subsidier. Vid samma tid började äfven rykten uppdyka om nya anfallsplaner mot Sverige, hvilka gjorde ökade subsidier af nöden. Det var denna gång från Preussen som faran ansågs hota.
Underrättelsen kom ej från det svenska sändebudet i Berlin, utan från annat håll. De franske statsmännen ansågo den icke förtjena synnerlig uppmärksamhet; de af böjde derför svenska regeringens anhållan om särskilda subsidier till försvarsanstalter i Pommern3, men beviljade deremot
1 Han af råd de parlamentens återställande och längre fram de amerikanska koloniernas understödjande, prisade franska regeringens ekonomiska politik under Turgot o. s. v.
2 De togos ur kronans magasin, men till undvikande af uppseende utgafs det för en köpmansspekulation: Liljencrants till U. Scbeffer 9 juni 1775.
3 >Le ro! de Suude est pressan t>, skrifver Vergennes till d'Usson, >mais nos besoins ne le sont pas molns». Det vore ej häller nyttigt,
Digitized by
Källa: Internet Archive ·