Sida 409
KONUNGENS ÅTERFÖRENING MED SIN GEMÅL. 409
i det goda uppsåtet och hjelpte honom vid de förberedande stegen. Men den som blef den egentlige medlaren och förtroendemannen i denna ömtåliga sak var konungens förste stallmästare Adolf Fredrik Munck. Denne unge man var konungen tillgifven och hade under revolutionen vunnit hans förtroende, han var till karaktären pålitlig och tystlåten, tillika djerf och tilltagsen och egde nyttiga bekantskaper i drottningens närmaste omgifning. Sedan konungen och drottningen sammanträffat på Ekolsund i slutet af juli 1775, inleddes underhandlingen genom Munck med tillhjelp af drottningens damer; det kom till ett enskildt möte emellan de höga makarne med ömsesidiga förklaringar och försäkringar, och sedan drottningen öfvervunnit sin naturliga blyghet och tillskrifvit sin gemål ett bref i de ömmaste ordalag1, var konungens tvekan besegrad, och den äktenskapliga försoningen fullkomnades, tack vare Muncks närgångna enträgenhet2. Den utomordentliga roll, som Munck spelat vid försoningen och som belönades med ovanligt rika skänker3, gaf snart anledning till de ledsamma rykten, som längre fram skulle göra sådant väsen af sig. Men för tillfället var detta ett obetydligt missljud, som alldeles försvann i den allmänna glädje, hvarmed de kungliga makarnes återförening helsades af hela landet — till och med enkedrottningen synes ha erfarit den med nöje4. Då konungens förra uppförande mot sin gemål ådragit honom allmänt klander, höll man honom så mycket mer räkning för det han nu gaf sin gemål en om än sen upprättelse.
1 Brefvet finnes 1 G. P., tryckt hos Beskow, I, 317.
3 Källorna för ofvanstående äro: konungens promemoria för E. Tanbe vid dennes beskickning till Fredrik II 1778 (Fersens skr. IV, 260 ff.), El. Ekeblads bref till sin hustru 2 o. 13 aug. 1776 (K. bibi.) samt Muncks omständliga berättelse (af skr.), som bär alla spår att vara autentisk och sanningsenlig; den utesluter alla tvifrelsm&l om försoningens verkliga beskaffenhet. Denna berättelse, dat. 22 maj 1779, omfattar dock endast 1775 års tilldragelser. Fersen, som i denna sak är väl underrättad, har troligen fatt sina uppgifter från Beylon (III, 210, not).
3 En ring med en stor diamant och ett ur besatt med diamanter jämte drottningens porträtt, alltsammans värderadt till 25 — 30,000 plåtar, >den vackraste present», säger F. 8parre, >som någon enskild i Sverige e mottagit af kungliga familjen».
4 Tré8-humble rapport sep t. 1775 (af N. F. Gyldenstolpe, som för konungen omtalar sitt samtal med enkedrottningen, se Geijer, II, 97 ff.).
Digitized by
Källa: Internet Archive ·