Tillbaka Read Runeberg

Sveriges politiska historia under konung Gustaf IIIs regering

Originalsida 468
Originalsida 468
Originalsida 468
Originalsida 469
468–469

Sida 468

468 ÅTTONDE KAPITLET.

denna afskilda landsdel söka åstadkomma ett starkt försvar. Landets väpnade styrka utgjordes af Savolaks' infanteriregemente och Savolaks1 fotjägare samt karelska dragonerna (endast 2 kompanier); dessutom hade karelarne sjelfmant erbjudit sig att på egen bekostnad öfva sig i vapnens bruk och i krigstid försvara gränsen, allenast regeringen ville förse dem med befälhafvare, men detta anbud hade hittills lemnats obegagnadt. Här funnos ämnen till ett godt försvar; de behöfde endast tillgodogöras och organiseras. Den som åtog sig och utförde detta var Göran Sprengtporten.

Vi känna af det föregående den andel denne man tagit i revolutioneu under sin äldre broders ledning. Det sätt, hvarpå Göran då betedde sig mot brodern, ingaf denne ovilja och misstankar; i sina anteckningar anklagar han Göran att ha uppviglat truppen emot honom och förtalat honom hos konungen. Under färden till norska gränsen 1772, då båda bröderna medföljde, kom det till fullständig brytning emellan dem. »Denna sista trait af hans ogudaktiga conduite och otacksamhet hade så revolterat mig, att blotta hans åsyn gaf mig förargelse», skrifver den äldre brodern om den yngre. Hur det än må förhålla sig med denna tvist, gör han brodern ingen orättvisa, då han omtalar hans »obändiga karaktär», hans »orgueil och omättliga ambition», i det han ej tålde se sig fördunklad af en annan o. s. v. Detta var det ena hufvuddraget i hans karaktär: ett stridigt sinnelag, som försvårade all samverkan med andra menniskor, en högt uppdrifven sjelfkänsla, en omättlig äregirighet, som eggade själen utan rast och ro, som i hvarje motgång såg en oförrätt och fylde sinnet med afund, bitterhet och hämdkänslor. Det var i grunden samma skaplynne som broderns; dock saknades hos Göran det sedliga allvar, den rättskänsla, som aldrig öfvergaf Jakob Magnus i alla hans förirringar. Gemensamma för båda bröderna voro de öfverlägsna själsgåfvorna: förmågan att beherska och leda menniskor, att styra och befalla, att både uttänka och genomföra stora ting samt en framstående militärisk duglighet, förvärfvad både genom studier och erfarenhet i Ehrensvärds skola. Under denne mästares ledning hade Göran

Digitized by

Google

Källa: Internet Archive ·