Read Runeberg

Sveriges politiska historia under konung Gustaf IIIs regering

Originalsida 477
Originalsida 477
Originalsida 476
Originalsida 477
476–477

Sida 477

NYBYGGNADER VID FLOTTAN. ARMENS FLOTTA REORGANISERAD. 477

få »hvila sina ben på den ort och ställe, der han af outtrötteligt nit och trohet för sin konung och fädernesland trampat så många trötta fjät, undergått så många vidriga öden af otacksamma medborgare, och der han så oväldigt disponerat flere tunnor guld till rikets försvar, än någon privat ännu varit ombetrodt, och icke dess mindre med rent samvete dör så fattig, att kongl. maj: t nådigst måste låta begrafva honom»1.

Den outtröttlige Sparre sträckte sin reformerande hand äfven till arméns flotta. På yrkande af dess chef H. af Trolle blef flottan 1776 försedd med nya kanoner; anslaget skulle utgå under namn af ett »hemligt behof». »I hemlighet» byggdes samma år på Djurgårdsvarfvet flere nya skärgårdsfartyg, deribland 12 kanonslupar, en ny fartygscert som Chapman konstruerat och fått konungens, befallning att bygga2. På hösten samma år inkom Trolle med en fullständig plan till flottans iståndsättande i alla dess delar; planen godkändes, dess utförande uppdrogs åt Sparre och Trolle. I sammanhang härmed föreslog Sparre i febr. 1777 en vigtig organisationsändring: galäreskadern i Stockholm borde, såsom afsedd för samma ändamål som arméns flotta, förenas med denna till en enda kår, hvilken skulle bestå af två afdelningar, svenska och finska eskadrarne af arméns flotta. Äfven detta förslag bifölls af konungen; båda eskadrarne stäldes med hvar sin sekundchef under gemensamt befäl af Trolle och skulle bägge i ekonomiskt hänseende lyda under krigskollegium. Ett större antal officerare flyttades, såsom ej längre behöfliga vid galäreskadern, till örlogsflottan, men härigenom blef dennas befäl talrikare än nödigt var, och derför flyttades 1778 ett betydligt antal officerare på indragningsstat3.

1 Orden äro af hans lärjunge öfverste Blomcreutz, 13 juli 1774.

2 I eu plan till skärgårdsflottans sammansättning, utarbetad af Chapman (dat. 31 mars 1773, befintlig bland J. M. Sprengtportens handl. Ups.)» föreslogos bland annat 48 kanonslupar (odäckade båtar med 1 å 2 kanoner). Sedan konungen sjelf deltagit i en med kanonslup anstäld öfning, befalde han, att ett antal sådana fartyg skulle byggas.

3 Konseljprot. kr. 14 mars, 14 nov. 1776, 10 febr. 1777. Jfr flottans normalstat af 1778 hos Bäckström, Sv. flottans historia, s. 434. Gyllengranat, a. st. II, 170 ff.

Digitized by

Google

Källa: Internet Archive ·