Sida 543
KON:S FÖRBEREDELSER. FÖRHÅLL. TILL ENKEDROTTNINGEN. 543
sedan 1772. Från samma tid förskrifva sig sannolikt åtskilliga andra ntkast af konungens hand rörande riksdagen, såsom förslag till ändringar af riddarhusordningen, början till en ny riksdagsordning1, instruktion för landtmarskalken2 m. m.
En annan sak, som mycket sysselsatte konungens tankar denna tid, var förhållandet till modern. Det hade fortfarande arbetats på en fullständig försoning, i synnerhet genom den franske ambassadören, som hade sin regerings befallning dertill, samt den preussiske ministern. Saken var på god väg, och det återstod endast att förmå enkedrottningen att förlåta äfven hertig Karl; dessförutan ville konungen ej höra talas om en försoning. Då inträffade åter ett par missförstånd, som omintetgjorde alla bemödanden. Den franska ministären, d. v. s. Maurepas och Vergennes, hade tillåtit sig att genom Creutz gifva konungen vissa råd angående familjetvisten, bedt honom låta enkedrottningen godtgÖTa sitt fel genom att närvara vid förlossningen och bära barnet till dopet m. m. Konungen, alltid ömtålig om sin värdighet, intogs af harm; han skref till Creutz, att han ville göra ett slut på dessa oupphörliga inblandningar i hans enskilda angelägenheter, och befalde honom uppläsa för de båda ministrame $n medföljande depeche. I denna erinrade han, att hans förhållande till sin moder vore en sak, hvari ingen utländing hade att inblanda sig, och förbjöd Creutz uttryckligen att inlåta sig i någon vidare förklaring deröfver. Sjelf tillade han dock, att det funnes säkrare händer, åt hvilka han kunde anförtro sitt barn vid
1 Dess tolfte punkt lyder så: >Uppå riksdagarne företaga och afhandla riksens ständer ingenting annat än det som af konungen dem proponeradt varder och det som regeringsformens 40, 41, 42, 43, 44, 48 och 60 §§ stadga och förmå, och böra riksens ständer så skyndsamt som möjligt är, afgöra de ärenden, för hvilka de sammankallade äro». Den trettonde punkten bestämmer hemliga utskottets sammansättning o. s. v. Det finnes äfven ett utkast till sårskild ordning för plena plenorum i konungens närvaro på rikssalen; deri förutsattes, att konungens propositioner äfven kunna genast antagas genom acklamation. G. P.
2 »En kort underrättelse om landtmarskalkens göromål och skyldigheter»: dit hörde att ej låta något i ståndet proponeras utan att derom inhämta kongl. maj:ts Tilja och intention, underrätta honom, så snart några >sammansättningar» i ståndet yppade sig o. s. v. Q. P.
Digitized by
Källa: Internet Archive ·