Sida 588
588 TIONDE KAPITLET.
villius och anatomen Murray det tillkom att upprätthålla Upsalas gamla anseende. Den högsta ledningen af högskolans angelägenheter låg i svaga händer: konungen var ej nöjd med Rudenschöld såsom kansler1.
Af ven ifrån Lunds universitet klagades öfver studiernas förfall. Härtill hade man vid frihetstidens slut fullt skäl ; de framstående lärare högskolan egde, såsom historieskrifvaren Lagerbring, läkaren Rosenblad och matematikern Schenmark, voro för få för att kunna hejda förfallet2; lärjungeantalet sjönk till sin lägsta punkt. Något bättre stod det till vid Åbo högskola: här funnos, om än inga ryktbarheter, dock ett större antal dugliga lärare, såsom Gadolin, Hassel, Bilmark, Kalm, Gadd, m. fl. För båda dessa universitet utgjorde Gustaf IILs regering gryningen till en bättre tid. I Åbo anstäldes redan på 1770-talet Henrik Porthan och Mattias Calonius såsom professorer, i Lund uppträda i följande årtionde A. J. Retzius, Fremling, Norberg och Lundblad vid sidan af de äldre såsom vetenskapens målsmän. Den fjärde af de högskolor, som funnos inom svenska monarkien, den i Greifswald, fick i Sinklaire en kansler, som med intresse arbetade på dess återupprättelse: genom hans försorg erhöll universitetet 1775 nya konstitutioner.
I hufvudstaden var vetenskapsakademien medelpunkten för de vetenskapliga arbetena; de ledande andfarne i detta samfund voro dess sekreterare, astronomen och statistikern Wargentin, fysikern Wilcke samt samt de båda bröderna Bengt och Peter Jonas Bergius, den förre historieforskare, den senare läkare. Dess verksamhet fortgick i samma riktning som förut och med samma framgång: det var den tid, då Bergmans och Scheeles kemiska upptäckter spredo glans öfver akademien. Men denna var på den tiden ej endast en vetenskaps- utan äfven en landtbruksakademi, afsedd för praktiska rön till landthushållningens gagn. Denna sida af dess verksamhet var i sjelfva verket
1 Efter hans död talar konungen om >de préjugécr, som under den sista knnsleren hade så nära förlorat hela detta verk»: till Sch röd crhcim 16 juni 1783. K. bibi.
2 Lagerbring var dessutom tjenstfri sedan 1770.
Digitized by
Källa: Internet Archive ·