Sida 590
590 TIONDE KAPITLET.
ves, att dess arbete nu borde kunna vara i det närmaste fullbordadt, i det att både de isländska sagorna och medeltidens handskrifter blifvit till större delen utgifha till ledning för forskaren. Äfven andra indragningar skedde på kansliets vetenskapliga afdelning. Man kunde härpå märka, att kansliets nuvarande chef ej egde literära intressen. Till riksantiqvarie utnämdes 1778 den 27-årige Adlerbeth. Den mest ansedde af hufvudstadens historieforskare var kammarrådet af Botin; han fick särskildt anslag för att fortsätta sin svenska historia, men upptagen af mångahanda värf lemnade han verket ofulländadt. I dess ställe utarbetade den gamle Lagerbring vid sidan af sitt stora verk ett sammandrag af Sveriges historia och statskunskap, fullföljdt ända till 1772 års revolution.
De vetenskapliga intressena voro ingalunda inskränkta till hufvudstaden och universitetsstäderna. Rundt om i landet, både i stad och på landsbygd, funnos personer som forskade eller samlade vare sig i naturens eller i häfdens rike; den som egde något högre andligt intresse på den tiden måste arbeta sjelf, han mottog icke såsom nu allting färdigt genom dagblads- och tidskriftsliteraturen. I Norrköping bodde den nitiske samlaren och patrioten J. H. Liden, hvilken, ehuru lam och bunden vid sjuksängen, underhöll en liflig förbindelse med de literära kretsarne och utöfvade icke ringa inflytande på dem. I Hernösand började lektor K. G. Nordin göra sig känd såsom historisk forskare. På egendomen Kristineholm invid Nyköping bodde hofrådet Warmholtz; der afslutade han 1777 sitt stora historisktbibliografiska verk. Äfven rikshistoriografen Anders Schönberg bodde för det mesta på sin gård Åsberg i Gestrikland såsom en »philosophe campagnard», sysselsatt med sina »historiska bref». Af Linnés lärjungar voro många spridda omkring i landet i olika lefnadsställningar, såsom prester, läkare m. m., och utbredde kärleken till naturforskning i vida kretsar. Hofmarskalken friherre Karl de Geer utvecklade vid sidan af sin vidsträckta bruksrörelse en betydande författareverksamhet; han kan med skäl kallas entomologiens fader i vårt land (f 1778). En naturforskare
Digitized by
Källa: Internet Archive ·