Sida 603
DE SKÖNA KONSTERNA. 603
historiemålarne Pilo, HiilestTÖm och Hoffman, byggnadskonsten representerades af Adelcrantz och bildhuggarkonsten af fransmannen I/Archevéque, hvilken dock återvände till sitt hemland, sedan han fullbordat Gustaf I:s staty och till större delen äfven Gustaf II Adolfs. Men flere af v&ra största konstnärssnillen föredrogo ännu att stanna utrikes, der både de andliga och materiella vilkoren för deras utveckling voro gy nsammare : i Rom lefde Sergel och Masreliez, i Paris Roslin, Hall och Lafrensen, i England Elias Martin, hvilka alla gjorde sitt land stor heder. Den mest kände af dessa konstnärer, porträtt- och historiemålaren Roslin, gjorde 1774 — 75 ett besök i sitt fädernesland och porträtterade den kungliga familjen; han begaf sig derpå till Petersburg och Wien, i hvilka städer han tillbragte några år, sysselsatt med beställningar från hofven och de förnäme. Äfven Sergels storhet började allmänt erkännas. »Han anses af alla kännare såsom den förste bildhuggaren i Europa», skref Creutz 1776; både från England och Ryssland mottog han hedrande kallelser, men afböjde dem. Deremot ansåg han sig böra hörsamma sin konungs bud, då denne vid L'Archevéques afresa kallade honom att intaga dennes plats. Det var i fosterländskt syfte Gustaf III hemkallade Sergel, men det gagn konstnären härmed gjorde sitt land kan ej uppväga den förlust det vållade konsten, att Sergels konstnärsbana flyttades från Södern till Norden. Hvad han i hemlandet frambragte, var till större delen underlägset hans äldre skapelser. De uppgifter Gustaf III gaf sina konstnärer att lösa voro ej häller alltid lyckliga. Före sin italienska resa stod han allt för mycket under den franska smakens, rococo-stilens inflytande, och i följd af hela hans skaplynne tilltalade honom mest det dekorativa i konsten, det effektfulla i färg, åtbörd och gruppering. De konstnärer han mest sysselsatte voro, utom arkitekterna, Hilleström, som afmålade hofvets festligheter, karuseller, skådespel m. m., och Liungberger, som i en stor medaljserie illustrerade konungens historia. Men om Gustaf sålunda skattade åt sin tids och sin naturs svagheter, har han dock äfven på detta område arbetat
Digitized by
Källa: Internet Archive ·