Sida 51
Nu var det vigliga ordet offentligen uttaladt. Kristina ålade visserligen utskottet alt tills vidare hålla saken hemlig, men den blef snart allmänt bekant. Redan dagen derpå föredrogs den inom ståndsutskotten. Adeln och borgerskapet ogillade förslaget och inom det sistnämnde föreställde borgmästaren Nils Nilsson, huru slora vådor för fäderneslandet deraf kunde föranledas. Presterna voro deremot benägna för att bifalla; men Kristina afhröt utskottens öfverläggningar genom tillsägelse, att hon, innan någon ting vidare företoges *), ville inbemta riksrådets tankar.
Samma dag, det var den 23 Febr. 1649, hopkallade Kristina alla i staden varande rådsherrar; Axel Oxenstjerna och Lennart Torstensson voro dock af sjukdom hindrade. Kristina framställde nu sitt förslag sålunda. Ständerna hade enträget yrkat hennes giftermål med Karl Gustaf för all dymedelst trygga statens framlid. Men för alt, ehuru på annat sätt, vinna samma mål ämnade Kristina hos ständerna föreslå Karl Gustaf till efterträdare, hvarföre hon nu ville der om förut inhemla rådets mening. Jakob De la Gardie svarade, att en så viglig sak fordrade lång betänketid. Kristina medgaf sakens vigt. men fordrade, all den genast skulle företagas till öfverläggning, hvarpå hon aflägsnade sig. Rådets beslut blef helt och hållet afstyrkande. Kristina, missnöjd, befallte dem inhemla Axel Oxenstjernas och Lennart Torslenssons mening och sedan ånyo öfverväga ärendet **). Så skedde, men rådet fann intet skäl att afvika från sitt beslut, hvilket också delades af Oxenstjerna och Torstensson.
Den 26 Febr. sammankallade Kristina rådet om igen och om samma ämne. Jakob De la Gardie framställde nu de hufvudsakliga skäl, hvarföre rådet afstyrkte förslaget, nemligen: l:o Redan i fjol kunde rådet ej bifalla del farliga försöket alt lemna hären i pfalls-
*) S. st.
**) Brali. Miscellanea. Fol. 2. p. 82. Rådsprot. d. 23 Febr 1649.
Källa: Project Runeberg ·