Sida 89
vattnen. Hittills hade de lyckats bibehålla löften. Men icke fullt säkra på farvattnet, höllo de för långt ut från öländska kusten. Den efterkommande Tromp begagnade tillfället och styrde in mellan ön och svenska flottan och fick så lofven på sin sida. Vinden blåste från V. S. V. och sa hvasst, att bramstänger och segel brusto för en och annan svensk örlogsman, som måste anstränga sig för att följa den ilande farten. Några fiendens skepp voro dock så utmärkta seglare, att de hunno allt närmare och närmare. Redan kunde man i det femte 1 ordningen igenkänna Tromps amiralskepp. Straxt efter detsamma sågs ett annat stort fartyg, rustadt och beflaggadt som en viceamiral. Det var egentligen en brännare, af Tromp ämnad att tända svenska Kronan, För att genom krutröken dölja dess framseglande, började Tromp att ännu på för långt håll aflossa skott på skott. Men på svenska Kronan voro några danska fångar, hvilka igenkände fartyget, och att det var en brännare. Det gällde deras eget lif, likasåväl som alla andras, hvilka befunno sig ombord på Kronan. De underrättade derföre Creutz om förhållandet. Denne öppnade då på lovarts sidan nedersta batteriets styckegluggar, för att med dervarande trettiosexpundiga kanoner hålla bränyaren från lifvet. Emellertid ilade alla framåt med hissade segel och strykande vind. Endast några få af den holländsk-danska flottan hade kunnat följa svenskarna efter. Då ville Uggla begagna tillfället att afskära och förstöra dessa fartyg, innan de öfriga hunne komma efter. Han gaf det öf-verenskomna tecknet, ett styckeskott, och vände med detsamma sitt amiralskepp, Svärdet, emot fienden i). Creutz gaf med ett annat styckeskott sitt bifall till förslaget, ' och befallte i och med detsamma vända sitt eget amiralskepp Kronan. Det går aldrig an med det ranka fartyget och i sådan sjögång, sade en gampial amiralitets-kapten; och tygmästaren Gyllenspaak sprang till nedersta batteriet i afsigt att före vändningen draga in kano-
1) Andra säga, att Kronan vände först.
Källa: Project Runeberg ·