Sida 17
detta häfte se den slutliga efterräkningen framträda i Karl den elftes Skogs-kom missjon.
För öfrigt har Gustaf Wasa sjelf icke i detta hänseende föregått med exemplet af någon samvetsgrannare vård. Han lät nämligen bland sina egna arfvegods införa en mängd gårdar, hvilka rätteligen bort tilldömas staten, såsom varande sakfalls-gods t. ex. efter Trollarne och Hans Brask, samt efter Dale- och Dacke-upproren; likaledes många gårdar, som blifvit afstådda i böter för andra grofva förbrytelser 1). Enligt Westerås beslut 1527 skulle kyrkogods, som voro bortgifna före 1453, icke få af gif— varens arfvingar återbördas, utan i dess ställe läggas under kronan. Gustaf gjorde här uti ett undanlag för sin egen person. Flere egendomar, som hans anherrar, också före 1453, hade gifvit till kyrkor och kloster, m. m. åter-kräfde han och gjorde, icke till kronans, utan till gustavianska arfvegods. Det påstås ock, att han på ett lika
egenmägtigt och egennyttigt sätt tagit en stor mängd från kyrkan indragna hemman, fastän äfven de hade med mera skäl bort tillfalla kronan. Genom dessa tillgrepp har han i betydlig mån och till fördel för sig och sin slägt, inkräktat på statens allmänna egendom. Hans egen der-
emot, de så kallade gustavianska arfvegodsen, brådväxte till ett antal af minst 3,000 hemman, och troligen långt mer.
Antalet af kronans gods var i alla fall genom den
andeliga reduktionen betydligen uppdrifvet och troligtvis mångdubbladt. En icke ringa del deraf har dock Gustaf Wasa på ett eller annat sätt bortgifvit, bortförlänat eller 1 ock bortsålt till skatte. Vi känna icke i någotdera fallet de afyttrade kronogodsens antal.
Stor var den tillökning i rikedom och magt, som
Sverges krona erhöll genom Gustaf W^asa, då han, såsom förbemäldt är, förvandlade en betydlig del af andeliga fräl—
1) Redukt.-kommiss. registratur och relation om förbrume gods, d. 28 Nov. 1691. Jcmnf. Skandinaviska samfundets bandtingur 553, 368.
Källa: Project Runeberg ·