Sida 194
dess konung en sjelfständig herre; de der ingendera be-böfde förnedra sig med att taga nldepenningar och förer skrifter af Frankrike. — Detta föreföll ungefär pä samma gång, som konung Karl den andre i det rika England lat af Ludvigs guld muta sig till regerings-åtgerder, mer öf-verensstämmande med Frankrikes än med sitt eget fäderneslands fördelar. Den svenske konung Karl gjorde icke på samma sätt. Han uttalade öppet sitt missnöje med de våldsamma reunionerna, och botade alt mot dem uppträda. Men 'Ludvig lät ingenting hejda sig, ocb rågade måttet af orättvisorna, då han d. 30 September 1681 och midt under freden lät sina troppar besätta det till Tyskland hörande Strassburg. 1 och med detsamma fattade ock den svenska regeringen sitt afgörande beslut och ingick ett nära förbund med Holland och mot Frankrike.
Så föranleddes och verkställdes en vigtig förändring i fäderneslandets yttre statsförhållanden. Den fordna och långvariga förbindelsen med Frankrike blef upplöst och i stället ingicks en nära och förtrolig vänskap med de stater, som förut länge varit Frankrikes och följaktligen äfven Sverges fiender. Åtgerden var värdig och ädel; ty den befriade Sverge från deltagandet i Frankrikes orättfärdiga tilltag, och i alla derur flytande blodsskulder. Åtgerden var också nyttig; ty Sverge behöfde fred och det i allo.
Åtgerden blef också vigtig ocb del till ocb med i europeiskt hänseende. Föreningen mellan Holland ocb Sverge var första steget att med allvar sätta sig emot Ludvigs nya orättvisor och våldsamheter. Den blef icke Utan framgång och efterföljd. Flera andra stater, deribland äfven Österrike, öfvergingo, som sagdt är, till densamma, så att denna ridans statsförbund blef slutligen ganska mäg-tigt. Så stodo sakerna vid utgången af år 1681.
Allt detta skedde helt och hållet emot Frankrikes beräkning och önskan. Konung Ludvig sökte derföre genast att med betydliga löften och underhålls-penningar locka Sverge från holländska förbundet; men fåfängt. Då,
Källa: Project Runeberg ·