Sida 198
Danmarks och Frankrikes hotelser rustade man till försvar, allvarsamt men utan fruktan. Handelsmatroser och bonddrängar utskrefvos till båtsmän. Flottan sattes i ordning; men- flyttades frän det ännu icke färdiga Karlskrona, till det bättre befästade Kalmar i). Till Jemtland skickades en Irupp af 6000 man under Robert Licbtone. En betydligare styrka ställdes i Bohuslän under Otto Wilhelm Königsmarck. Hufvudhären samlades i Småland och Skåne under konungen och Nils Bielke, hvarjemnte i Stockholm lemnades en besättning af 8000 man. Det sägs, att Sverge återigen fått en konung, som hade både magt i händerna och mod i bröstet. Frankrike och Danmark hade ämnat skrämma bonom; men det blef slutligen han, som skrämde dem. De blefvo tveksamma. Den alltid sloge och nu mera gamle och tröttade Fredrik Wilhelm af Brandenburg fruktade ett nytt krig mot Sverge under de nya förhållanden, som der utvecklat sig. Han rådde Kristian den femte att bibehålla freden. Samma språk fördes af sistnämnde konungs mor, biktfader, och flere rådgifvare. Detta verkade. Redan i slutet af Juli tillkännagaf bas för Karl den elfte sina försonliga tänkesätt i). Augusti och September gingo förbi, utan att den förenade danskfransyska flottan något företog. Yid denna tid anlände till Göteborg en bop holländska skepp för att understödja Sverge. Nu kunde Frankrike och Danmark ej mer tänka på något allvarligt anfall eller att kunna skrämma Kari till någon eftergift. Danska flottan lade sig derföre under Köpenhamns kanoner; och den fransyska, som börjat lida af skörbjugg, seglade i Oktober bem; derunder förföljd cd skadad af de rasande höststormarna. Det högstSmda oci hotande företaget var helt ocb hållet misslyckadt och ända-: målslöst. Karl plägade kalla alltsammans för den ston fransyska rodomontaden 3).
4) Rådsprot. d. 4 Åug. 1083.
2) Stenbockska arkivet på Thorsö; afskrifna tidning?" frän Hamburg.
3) Storskryteriet.
Källa: Project Runeberg ·