Sida 204
två dagars hvila, innan det borde ledas till någon kraft fordrande strid. Men na var det omöjligt att längre tala med Karl om uppskof. Anfallet bestämdes till den 9 Juli.
SLAGET ViD KLISSOW.
Konung August hade åt sitt folk valt en ganska fördelaktig ställning. Polska kronohären under Lubo-rnirski och Siniawski stod längst åi höger på en långsträckt kulle; pä en annan och i midten sågs hela sachsiska artilleriet och till venster derom sachsiska hären under August, fältmarskalken Steinau, general Schnlenburg m. il., hafvande framför sig en bäck med omgifvande otillgängliga moras. I denna ställning väntade han sin fiende.
Medan svenska hären under föregående natt hade lägrat sig till hvila, »väntande slaget i gryningens timma», kunde den unga konungen af eld och kämpalust icke få en blund i sina ögon. Klockan sex om morgonen ordnades manskapet och började tåga framåt. Högra armen fördes af Karl, Rehnskiöld, Mörner, Horn och Spens; den venstra af holsteinska hertigen med Duker samt generalerna Vellingk, Strömberg och Nie-roth; bröstet af Liewen, Magnus Stenbock och Posse. För att kunna öfverraska sin fiende, begagnade Karl den tolfte samma list, som Karl den elfte 1676 vid Halmstad. Folket befalltes sänka fanor, standarer och gevär, för att så länge som möjligt dölja sitt antågande. Så snart man började få sigte på de fiendlliga tropparna, visade Karl utomordentlig glädje och stridslust. Men det var honom omöjligt komma öfver det djupa mötande moraset. Han drog sig derföre åt öster för att detsamma kringgå och taga sachsarna i sidan samt afskära förbindelsen mellan dem och polackarna. Men August lät på andra sidan sitt folk göra eu
Källa: Project Runeberg ·