Sida 120
förekomma hvarje sådant försök, och ökade derföre sin andel i Stettins besättning till ett vida större antal, än den holsteinska, så att man kunde saga, det Stettin var numera helt ocb hållet i Preussens våld. Det skedde i Augusti 1714. — Redan i Juni förutseende denna utgång, skref Velliugk till Feif: man be-höfver icke ursäkta, att mina bref till konungen lem-nas obesvarade. Mig är nog att de framkommit, och att jag fått efter samvetspligt visa både vådan och hjelpmedlen, ock det utan förespeglade falska förhoppningar. Men som en lem af rikskroppen lider jag otroligt, hvarje gång en dess arm eller fot afsågas; och jag lider så mycket mer, som jag tydligt ser, huru lätt förlusten kunnat förekommas. *)
IJUGONDEFÖRSTA KAPITLET.
NYA KRIGSGERDS-FÖRORDNINGEN OCH JAKOB RÉENSTIERNA.
Länge och mer och mer högljudt hade folk och landshöfdingar klagat öfver skattebördornas odräglighet, och rådsherrarna gång på gång till konungen framburit dessa klagomål jemnte sin egen öfvertygelse om deras sanning. Förledd af misstroende och jaherrar, hade Karl icke låtit öfvertyga sig om höjden af denna nöd. Några bland hans omgifning påstodo, att folket förmådde bära gerderna, om dessa blott rättvist fördelades. Men nu, mente man, blef den rike skonad, den fattige utsugen; deraf missuöjet, deraf eländet. Förebråelsen är ogrundad, om man nämligen rigtar densamma mot dittillsgällande krigsgerdsförord-
') Link. Bibi Ark. Vellingk till Feif d. 13 Juni 1714.
Källa: Project Runeberg ·