Sida 147
ilaler; i slutet af 1715 ansågs det utgöra blott 2,000,000 dal. s. id. Under Karls tre sista regeringsår vidtogos i myntväsendet gaDska många och ganska vigtiga förändringar, hvilka skola framdeles beskrifvas.
TRETTIONDE KAPITLET.
JORDBKUK, BONDESTÅND OCH LÖS BEFOLKMXG.
Hvad om dessa ämnen kan sägas, är hvarken mycket eller angenämt. Den för allmogen gaguligaste författningen var, när åbonde 1703 lick sig tillerkänd företrädes-rätt till skatteköp af kronohemman. Meti^blott tå begagnade sig deraf. De mägtade det ej för brist pä penningar; de ville det ej(af fruktan för egendomarnas ständigt sjunkande värde och stigande beskattning; de behöfde det ej heller, ty öfver allt funnos öde hemman att för intet tillträda. Jordbruket gick oupphörligt och brådstört utföre. Kriget borttog landtmannens behållning och arbetare; ämbetsmanna- och soldatförtryck likaså hans trefnad. Uuder dylika omständigheter kunde han hvarken förkofra sin förmögenhet eller förbättra sin jord. De inre landskapen ledo mindre. I Linköpings län t. ex. fanns 1718 ej mer än 46 öde hemman. l) Men vid gränsorna blef det svårare. I Skaraborgs län funnos samma år 114 dylika, uppkomna efter ar 1700, 2) och vi halva berättat, huru redan 1708 en stor del af \bo län var öde, och i Skåne år 1712 ej mindre än hvart sjunde hemman.
) lliksark. Landshöld. bref till konungen d. 7 Maj 1718{-, blott krono- och frälsehemman.
Källa: Project Runeberg ·
