Sida 148
Eoligl Jirel Irán Görtz, liar ar 1718 1 vátredjecíelar ai Sverges jord legat osådd.
Dylik nöd löranledde slutligen några bemödanden att upphjelpa åkerbruket. Sisfa året af .sin lefnad tillät konungen större hemmans-klyfning än förut och gaf femtio års skattefriliet å ny-npptagna åkrar ocb ängar. Iluru tian belnllde landshöfdingarua hindra uppkommandet af ödeshemman, skall framdeles omtalas.
Som bidragande orsak lill allmogens nöd berättas följande. Under krigets början log man vid utskrif-ningarna till soldater aldrig liel- och sällan] balfgerds-bönder, utan blott sådana, som sutto på mindre hem-mansdelar. Många bland dessa sednare ställde fördenskull så till, att deras lotter förmedjades uppåt och törvaudlades till halfva eller hela bemman. och de ne-talte serna den dermed lör'knippade högre skatten; blott för att slippa utskrifniug. Men för den växande folkbristens skull blefvo längre fram älven sådana bönder tagna till soldater. Egarens personliga frihet frän krigstjenst försvann; men hemmanets ökade skatter stodo fjvar. ')
Huru och] af hvilka orsaker allmogens undervisning blef tillbakasatt, är redan omtaladt. Också möter man mot slutet af denna tid många klagomål öfver dess råhet, dryckenskap och oregerlighet.
1 afseende på tjenstehjon fortforo Karl den elftes stadgar och kronans förmyuderskap. Se här ett exempel! Den tilltagande bristen på arbetsgilla karlar föranledde dränglönernas uppjagande och böndernas klagomål. I anledning deraf lät konungen år 1715 för Upp- och Westmanlaud utgifva följande förordning. Först bestämdes dränglönens belopp. Dernäst stadgades, att dräng, som ej toge tjensi, utan satte sig inhyses. skulle som lösdrifvare genast skrifvas till knekt
0 Uppgiften iir af Blix i ,S\o. jordbrukets his t., s. 2i. Vi halva dock ej lunnit någon bekräftelse derå.
Källa: Project Runeberg ·