Sida 149
eller båtsman; — ad bonde, som herbergerade eu sådan. skulle pligta 40 mark; — att dräng, som begärde, eller bonde, som bjiide högre lön äu den stadgade, skulle böta lönena hela belopp; — och slutligen att af dessa böter skulle en tredjedel tillfalla angifva-ren, vare sig drängen, bonden eller tredje personen. *) l öfrigt blefvo tjenstehjon intill 1712 beskattade ungefär på samma sätt, som före 1693. Att Karls nya krigsgerdsförordning af 1712 träffade äfveu denna samhällsklass, är redan ointaladt. 2) År 1716 skref lauds-höfdingen i Westerås till konungen: jag får i underdånighet berätta, att drängar och pigor mest öfver allt äro till ett högre kapital uppskattade än, hvad de ega, 3) Men år 1717 vardt den gamla gerden återtagen, och dessutom tillkom uppbandlings-afgiften. Se här en beräkning öfver tjenstebjonens beskattuing samma år, utom vanliga mantalspenningar.
Tjenstehjon hos stånds person.
Betjent. Dräng Piga.
Gerden . . 2. 2. I.
Upphaudlings-
afgift . . 41/2. 3. 3.
Summa 05. 4. 2 '/8. 1%,
allt dal. s. m.
Man beräknade, att 1717 fingo dräng och piga skatta till krona» ungefär hälften af deras lön. 4)
) Kiksark. Handlingar rörande Görlz.
-) Se Ä5. 183.
:) Riksark. Landshöfd. bref ti!l konungen den 22 Juni
Källa: Project Runeberg ·