Sida 113
herrarna inför så väl Ulrika Eleonora som Fredrik uttalade sina betänkligheter. Härens öfverbefäl, som varit samladt hos Duker, hyste likartad motvilja *), och man kunde med tämlig säkerhet förutse ett af-slag på hofvets begäran. Derföre, just när stånden d. 9 Febr. skulle sammanträda, blef landtmarskalken uppkallad till slottet, hvarest Ulrika Eleonora och Fredrik gemensamt tillkännagåfvo sin önskan, att saken måtte nedläggas och sammanträdet aflysas; — hvilket ock genast skedde. För att dock i någon mån mildra afslaget, stadfastade man åt arfprin-sen den tittei af Kongl. Höghet samt den fullmagt på generalissimi-ämbetet, drottningen redan utfärdat.
Om ifrågavarande mål skulle vinnas, maste man således tillgripa andra och kraftigare medel.
Ett rykte talade äfven om planer till våldsamma åtgerder. Man ville veta, att öfverste Koskull, en arfprinsens anhängare, hvilken skulle med silt regemente bevista drottningens kröning i Uppsala, hade befallning att medföra 30 skarpa skott för hvarje soldat, i afsigt att vid nämnde tillfälle genomdrifva någon statshväifning; — men att han, qvällen före altuget, fann på sitt bord tre namnlösa bref, innehållande blodiga hotelser; — och att han fördenskull afstått från planen. Han lär dock sedermera hafva förklarat hela denna berättelse ogrundad. 2j En annan sägen från samma tid innehåller, att Fredrik sökt vinna Diiker genom anbud af 10.000 i st. f. 4,000 r. d. i årsunderhåll; men att Diiker i (leres närvaro har på krigsbefälets vägnar hotat Fredrik att med våld mula hvarje försök mot friheten. 3) Om. tilläde brefskrifvaren, om arfprinsen vågar elt
1) Kgl. Bibi. Ehrencrono.
Källa: Project Runeberg ·