Tillbaka Read Runeberg

33. Fredriks regering. H. 3. Sveriges inre tillstånd 1720-1738

Originalsida 106
Originalsida 106
Originalsida 106
Originalsida 107
106–107

Sida 106

106

Humble 1). Båda yoro pietismens öppna vedersakare. Man kan derföre med skäl misstänka deras framställning såsom icke fullt pålitlig, och det är ocks& troligt nog, att de stundom sett motpartiets läror i för mörk dager. Deras uppgifter ega dock mycken vigt; ty båda åtnjöto högt anseende, och ställde sig dessutom genom namnens utsättande i personligt ansvar för sina omdömen, hvarförutan Humble till och med utgaf sin skrift från trycket, och dock har, oss veterligen, ingen bland pietisterna framstått till formlig vederläggning. Det hela af nyss införda beskrifning öfverensstämmer ock, med hvad som förekommer i andra berättelser från samma tid och i syn-t nerhet i rättegångshandlingarna om Tollstadius.

Vid närmare granskning af ofvanstående lärosatser befinnes, att några bland dem innehöllo mystiska svärmerier; men ock att många, ja de flesta stodo i öppen strid mot lutherska bekännelse-skrifternas hufvudpunkter, och utgjorde en förberedelse till de åsigter, hvilka under namnen af Neologi eller Rationalism sedermera vunno stor utsträckning i både Sverge och det öfriga Europà.

Jemnte nu tecknade beståndsdelar har pietismen otvifvelaktigt och i hög grad haft också en annan, nämligen den af brinnande nitälskan för en i lära och lefverne, i bön och andakt verksammare kristendom.

Utan en sådan värmande och upprätthållande beståndsdel, skulle den ock hafva långt förut fallit till följe af sitt osammanhang, sina öfverdrifter och sin strid mot landets allmänt antagna bekännelse. — Med besagde nitälskan sammanhängde em brinnande ovilja mot de fel, som funnos, eller som man trodde sig Anna, hos statskyrkan och hos dess presterskap, och mot den

') SkriHen heter Nova tor A iak los och är (ryckt 1728 sid. 448.

Källa: Project Runeberg ·