Sida 196
För dess verkställande vidtogos flere förberedande åtgerder. En deribland bestod i några punkter, hvilka i riksdagsbeslutet inlördes; och på hvilka vi fästa läsarens uppmärksamhet. I afsigt att vinna allmänna tänkesättet för tronföljare-paret, och att afskräcka vedersakarne från allt klander och motstånd, infördes å ena sidan mycket och högstämdt beröm öfver prinsen och prinsessan, och å den andra, varningar emot dem, som saklöst tadla och vrängt uttyda riksdagarnas författningar och således förringa öfverhetens höghet och ständernas fri- och rättigheter, och man tillade, alt sådana personer skulle, som oroliga och skadliga samhällsmedlemmar lagligen straffas.
— För beredande af tillfälle att vid Fredriks väntade frånfälle kunna utan ständernas hörande och möjliga motstånd genomdrifva statshväifningen, beslöts enligt förenämnde plan att, så långt görligt var, uppskjuta nästa riksmöte. Lagliga föreskriften var väl, att sammanträda hvart tredje år och derföre denna gång sed-nast i Januari 1750; men af nämnde skäl önskade man uppskjuta mötet ända till 1753, d. v. s. i sex år, för hvilket dröjsmål man ämnade som skäl förebära, att, emedan riksdagarna 1738, 1740 och 1742 följt så tätt på hvarandra, borde man till insparande af tid och kostnader denna gång öfversitta ett af ständernas vanliga sammanträden. Man vågade dock ej ett steg så djerft och så stort, utan nöjde sig med att i riksdags-beslutet utsätta ständernas nästa sammanträde till sednare delen af September 1751; det var ändå lf år efter den lagliga tiden; och som skäl omtalades, huru landet varil med riksdagar nog be-sväradt och derföre behöfde hvila sig. Att icke ständerna borde före sistnämnde tid sammankallas, blef till yttermera visso upprepadt två serskilda gånger och den sista med uttrycklig önskan, att detta riks-dags-uppskof måtte räcka nallra minst» till September 1751, så angelägen var man om den saken, om detta uppskof. — Afven andra likartade tecken visade sig.
Källa: Project Runeberg ·