Sida 197
Regeringsformen föreskref, att ingen regent skulle uppstiga på tronen, innan han vid ständernas sammankomst sin försäkran gifvit och sin ed gångit. Denna vigtiga föreskrift blef i riksdagsbeslutet 1747 med fullkomlig tystnad förbigången, och man lät ständerna i allmänhet och utan något sådant undantag begära att icke före slutet af September blifva sammankallade, och till åtgerdens, lagbrottets, försvar sökte man under hand utsprida den åsigt, att, emedan tronföljare redan vore vald och efter afgifven försäkran hyllad, så kunde han också genast bestiga tronen utan att dertill behöfdes något ständernas sammankallande, någon åt dem gifven konunga-försäkran. Det var tydligt, att man ville på detta sätt förskaffa sig tillfälle att utan riksdags-strider och med så litet motstånd som möjligt genomföra den åsyftade förändringen. — Riksdagsordningen föreskref ytterligare, att, om det inträffade någon oför modelig händelse, på hvilken rikets välfärd och ständernas frihet berodde, så borde riksdag genast ulskrifvas. Som en sådan händelse kunde väl icke blott konungens frånfälle, utan ock ett angrepp af utländsk fiende betraktas; men för att kringgå äfven detta riksdags-skäl lät man genom riksdagsbeslutet öfverlemna åt konungen rättighet, atl i händelse af ett slikt anfall kunna utan ständernas sammankallande vidtaga de mått, som till rikets välfärd pröfva-des nödiga. — För vidtagande af sådana mått och steg fordrades dock medel och gerder, och för dessas erhållande fordrades bifall af sammankallade ständer. Men för att kringgå också detta riksdags-skäl, lät man i riksdags-beslutet inrycka den föreskriften, att riksdag icke skulle före den utsatta (iden få utlysas, icke ens vid olyckshändelsen af ett fiendtlig t infall; ty, hette det, ständerna och hvarje undersåtare är o beredda och skyldiga att opåminta till rikets värn och försvar uppoffra allt. Orden inneburo ett slags berättigande för konungen att, ständerna oåtsporda, utskrifva de gerder, han pröfvade nödiga, hvarjemnte utskottet gaf
Källa: Project Runeberg ·