Sida 156
Åt nyodlingar medgaf styreJsen flere års skattefrihet, hvarjemnte man började något befrämja hemmans-klyfningen och förorda storskiften mest på bedrif-vande af Faggotx). Medelst påbud om byordningar och byåldermän, svarande mot nutidens byfogdar, sökte man ock bland landtfolket införa mer vana vid sjelfstyrelse och vid ordentligare samhällsskick. Mycket ifrade ock regeringen för odlandet af po-täter. Varan befriades från införseltull, och prester-skapet uppmanades att sjelft plantera och bland allmogen Förorda och utdela nämnde rotfrukt. En kyrkoherde, som for sådant ändamål fått sig från styrelsen tillsända några kappar af varan, tillkallade då sina förnämsta sockenboar och började tala för saken. En bland bönderna tog då ett jordäpple och rullade det utefter golfvet, sägande: detta kan nog vara roligt för larnen att leka med, men till något annat lär det väl icke duga. Afven bland kunniga ståndspersoner förgingo flere årtionden, innan okunnigheten och fördomarne kunde öfver-vinnas.
Hindren för landtbrukets snabbare tillväxt voro nu ungefär desamma som under nästföregående tidskifte 2), och förnämligast bristen på armar. Till följe af förbuden mot hemmanens skiftande i smärre delar hade också uppkommit en befolkning, som icke egde och nästan omöjligen kunde komma att ega någon jord, något eget hemvist och som fördenskull hoptals utvandrade till främmande land och således minskade landets arbetsstyrka3). Härtill kan äfven räknas den omständigheten, att de nya
’) Denne ämbetsman ingaf den 17 Mars 1755 till regeringen, ang&ende vårt allmänna MlUt&ndt tjukdem och bot, en skrift, som är mycket upplysande, ocb i hvilken han, eburu sjelf Hatt, ogillade den större vigt, man laggt pS fabriker ocb handel, under 4et jordbruket blifvit i någon mån vanv&rdadt.
*) 3a 233—235.
s) Se i synnerhet Faggots betänkaode.
Källa: Project Runeberg ·