Read Runeberg

39. Adolf Fredriks regering. H. 1. Striden mellan hofvet och Frihetspartiet 1751-1758

Originalsida 173
Originalsida 173
Originalsida 172
Originalsida 173
172–173

Sida 173

befallningar till kammartjenarne, endast för att få anledning att knota, barmas och säga hårda ord, och när han i allt detta icke får göra efter sitt hufvud, visar han ett missnöje l), som stundom går så långt, att han ej år mästare öfver sig sjelf. Alltsammans härrör från den högfärdskällan, att hans kongl. höghet tror, det allt, hvad han gör, allt, hvad han säger, allt, hvad han vill, är rått, blott derföre, att det år han, som så gör, så säger och så vill, och för det han år prins, hvilket han mer än ofta i sin ondska låter oss rent ut förstå; och det är omöjligt att bibringa honom annan öfvertygelse och andra grundsatser. Jemnte erkännande af prinsens ovanliga sjäisförmögenheter, finnes i Sparres dagbok införda ganska mänga enskilda exempel pft hans frosseri, lättja, tredska mot högre, våldsamhet mot lägre samt högmod och illparighet mot alla; men tid och utrymme tillåta ej längre sysselsättning med detta ämne och kanske hafva vi redan alltför länge dermed uppehållit läsaren 2). Men orsakerna äro dels, att dessa dock vigtiga omständigheter hittills varit för den stora allmänheten undanhållna 3) ; dels, att kunskapen om dem och om de

') Humeur.

*) Ofvanst&ende uppgifter kunna misstänkas för partiskhet, emedan de kommit frän Klingenstierna, Scheffer, Sparre och Voltemat, hvilka alla &r 1756 blifvit af ständerna mot hofvets vilja satta vid prinsarnas sida, och derföre af b&de hofvet och prinsarna bemöttes så ovänligt, att det hos besagde herrar miste alstra en ej ringa grad af ovilja. Deremot bör märkas, att de tre första kommo i nåd hos Gustaf, sedan denne blifvit konung, och att den fjerde, Voltemat, ansågs vara en utmärkt hederlig man, och att de oaktadt konungens sedermera bevisade nåd hafva lemnat efter sig oförändrade ofvanst&ende uppgifter om hans uppförande i gossåren; och att, hvad de berättat, är blott hvad de sjelfva sett . och erfarit eller af samtida sagesmän i första hand inhemtat. Äfven preussiska ministern i sin berättelse om riksdagen 1755—1756 omtalar prins Gustafs oarter och tredska.

*) Scheffers anförda uppsats blef tryckt i C rusenstolpes Portefeuille 3. 46 redan år 1842. Hvarken dess innehåll eller ens

Pryxell* Ber. XXXIX. ai„G00$e

Källa: Project Runeberg ·