Sida 176
«fter annan lemnat begge folken något iagn «ch lindring. Det kunde dock ioke komma till fullständig fred. Ti hafva uti berättelsen om Joben omtalt, huru bans envishet och fåfänge voro bufvndsaklige hindren. Äfven Sigismund visade sig icke angelägen om krigets sluU Hemliga orsaken vav, att han af fruktan för Karl oob rådet önskade alltid hafva krigsfolk färdigt till begagnande. Så länge rysska kriget fortfor, var det en giltig förevändning, ett Ständigt hålla en ansenlig krigsmagt i Finnland under den pålitliga Klas Fleming. Hen denna uträkning röjdes, och man kunde ej längre gäCka folkets önskan. Den 14 Maj 1595 alöts fred uti byn Teusin ioke långt från Karva. Villkoren vore de samma, som ryssarna reden tio år förut bede erbjudit. Sverge skalle behålla Estland, men återlemne Ingerman-land ooh Kexbolm. Kriget hede nn varat tjUgusei år.
För att icke nödgas afskeda allt manskap, företog sig Klas Fleming att icke återiemna Kexholm, förebärande allehanda mindre betydande ekäl. Konungen gillade bans uppförande och mången trodde, det begge hemligen önskade uppreta Ryssland till nytt krig, för att dermed sysselsätta svenskarna. Det ver också nära gjordt. Flere gånger tågade ryssarna mot gränsen och hotade att med krig ooh brand hemsöka svenskarna. Dessa klagade Sin nöd och förskräckelse. Äfven befälhafvarne på Viborg, Narva ooh Revel skrefvo till konungen, hertigen ooh Fle-mingen, ooh bådo för Guds ekull, att Kexholm enligt ds besvurna fredsvillkoren skulle öfverlemnaa; de kunde sjelfva eljest ingalunda anavtra för sina fästan, heldst desM voro så illa utrustade *). Men allt detta hjelpte ej. Kriget bade ofelbart åter utbrustit, om icke hertigen med täta beskickningar ocb mycket besvär lyckats öfvertala rysska storfursten att vänta. Först t57T, ocb sedan Klas Fleming aflidit, blef Kexbolm öfverlemnadt ocb freden fullkomligen bekräftad.
*) Riksark. Historiska acter 4594. 4595 och 4590. — Många om KexhAIm handlande bref, så val bland lösa papperen, som bland finska brefven.
Källa: Project Runeberg ·