Sida 34
sJcränJcta enväldet att återinföra; och allt detta\ så sant mig Gud hjelpe till lif och själ! I ett åtföljande serskildt bref til! rådsherrarna, skref han: jag har undertecknat min konunga-försäkran. Staten kan ej ålägga mig några förbindelser mot riket så kraftiga och så bindande som de, hvilka länge sedan i mitt hjerta inskrifna blifvit. Dessa löften och försäkringar allât Gustaf just i samma dagar, han med Ludvig den femtonde, grefvinnan Du Rarry och deras vänner rådgjorde om medel till öfverända-kastande af 1720 års regeringsform.
Vid underrättelsen om Adolf Fredriks död hade Gustaf, som det säges, stannat under tvänne dagar inne i sina rum; men sedermera deltog han återigen i Pariser-lifvets sällskaper och nöjen1), och sökte också nu underhålla förbindelse med så väl hofvet som frihetspartiet. Han dröjde ännu vid pass tre veckor i Paris. Som orsak uppgafs af somliga kärlek till nöjen och förströelser, af andra en prins Fredrik Adolf påkommen sjukdom-), af andra behofvet af mer tid för att hinna fullborda och stadfästa sina vigtiga underhandlingar.
Omkring den 24 Mars lemnade han Frankrike. Hemvägen togs öfver Zweibrücken, Braun-schweig och Berlin. Det tyckes, som Gustaf först ämnat undvika hvarje möte med sin morbroder, konung Fredrik. Men denne lät förstå, att sådant skulle synas underligt och stötande. Sinclair inberättade ock, huru Mössorna sökte utsprida, att Gustaf, fiendtligt stämd mot Preussen och Ryssland, ämnade med första angripa det sednare, och att. detta rykte förorsakade oro både i Stockholm och
’) Hamiltou säger, alt konungens boning hvimlade af besök, och alt glädje-yttringarna från dess inre rum icke svarade mot sorge-utstyrselii pä utanföre väntande vagnar och betjening.
2) Att detla åtminstone till en del var verkliga orsaken, sägs af ett bref från Gustafs hof till Ekeblad, Paris d. 22 Maj 1771, befintligt bland gustavianska papperen.
Källa: Project Runeberg ·