Sida 158
qvåll satt Mikael hemma och spelte och sjöng helt ifrig för sig sjelf så att vi trodde oss få en rigtigt huslig afton. Men då kom den skojarn Sergel och drog honom ut med sig, och sedan såg jag icke till honom på ett par dagar. Af detta omdöme öfver Sergel kan man sluta till hennes tankar om Bell-mans andra umgängesvänner, kanske i någon mån om. Bellman sjelf. Bland dennes dikter finnes ej heller en enda sång om henne, men en stor mängd om Ulla Vinblad. Man har ock velat här-af sluta till ett mindre godt förhållande makarna emellan. Rätt godt kunde det väl ej heller vara; men efter något klandervärdt uppförande på hustruns sida finnes intet spår; — ej heller efter några svårare upptiäden makarna emellan. Sådana blefvo troligen afböjda genom hans godmodighet och hennes förstånd.
Hon öfverlefde sin make i femtio år, men iakttog rörande hans person en tystnad, hvilken tycktes visa, att hon ansåg sig icke böra tadla, men ej heller kunna berömmal). Sägner finnas dock om ett eller annat ofrivilligt frambrustet stänkord. När vid aftäckandet af Bellmans byst 1829 hans beröm öfver allt genljudade, äfven från några fruntimmers läppar, skall hon liafva yttrat: jag må väl undra, hvad de skulle hafva sagt, om de haft honom till man. Hon afled slutligen 1847 vid en ålder af 90 år.
Med denna sin maka hade Bellman fem barn. Två dogo i unga år, två stannade utrikes och den femte, som stundom författade lyckliga vers, blef sidenkramhandlare och en ansedd borgare i Stockholm; men slutligen sinnesrubbad.
*) Författaren till dessa rader var omkring 1821 flere gånger i enkefru Bellmans sällskap och en gång i hennes dåvarande boning i hnset N:o 110 vid Drottninggatan och fann hennes personlighet alldeles sådan, hon här ofvan blifvit efter Atterboms ord beskrifven. Hennes dåvarande bekanta berättade också de, att hon aldrig ville tala om sin man. Atterbom har i sistnämnde hänseende erhållit andra uppgifter.
Källa: Project Runeberg ·