Sida 103
»hålla 1 million riksdaler: hvarom icke, med våld för-»tdrifvas: Kur-Saxen behåller Lausitz och får dertill »Magdeburg åt sin andra kurprins: men fyra byar af »området åt sjelfva Kur-Saxen: Brandenburg får Pom-»mern, om det ingår i föreningen, o. s. v.» — Denna afhandling blef sedan bekräftad genom en uti Prag for-meligen afslutad fred d. 20 Maj 1635. Den har blifvit mycket och bittert tadlad; förnämligast att kurfursten öfvergaf sina bundsförvandter, isynnerhet Svenskarna, hvilka flere gånger äfven med största uppoffringar räddat hans eget land. Man ansåg honom ej heller af någon nöd tvungen, ty sändebud från Frankrike erbödo bistånd, och gjorde allt för att hindra den lörhastade freden. Likaså tadlade man, att Kur-Saxen egenmägtigt upphäfde sig till hela det protestantiska Tysklands målsman. Äfven väcktes deltagande för Schle_-.ien. Detta nästan helt och hållet protestantiska land, bad Kur-Saxen, att religionsfrihet skulle åt detsamma belingas, och Arnheim använde för sådant ändamål allt sitt inflytande hos kurfursten, hvilken äfven gaf lofvande svar. Sådant oaktadt blef Schlesien alldeles öfvergifvet och lemnadt åt kejsarens godtycke; hvaröfver Arnheim så harmades, att han genast tog af-sked och förklarade öppet, att han efter en så skänd-lig fred ej mera ville tjena Kur-Saxen. Uti den religionsfrihet, som kurfursten betingat för Lutheranerna , hade han ej heller inbegripit de Reformerta, hvilkas stora skara sålunda blef förbigången. Man trodde sig häruli igenkänna, utom kurfurstens ofördragsamhet i trosläror , äfven hans gamla ovilja mot Pfalziska huset, och dessutom hviskades, att hans öfverhofpre-dikant, doktor Hohenegg, fått 10,000 riksdaler af kejsaren, för att i denna sak och i afseende på Schlesien leda kurfurstens sinne. Sist anmärktes äfven, att flere af dessa öfverklagade punkter hade af kejsaren blifvit tillaggda efter och i strid emot beredelsefriden i Pirna; men ändå af kurfursten antagna,
Källa: Project Runeberg ·