Sida 131
I 1 1
.1
1
II
NORHAGA, plan 1908. Nedre våningen och enda 2-våningsdel med trappa till vindsrum. Den del, som innehåller storstuga, spiskammare etc. byggdes först; sedan partiet med hall, sofrum etc. Sist bryggstuga, kök, då samtidigt det förra köket omgjordes till serveringsrum.
väggbandet». Där åsarna behöfva stödas användas spänntolar, s. k. högben.
Ett par ord om stockens passning kunna ock vara
f intresse.
Vid Tallom »stockades» och »späntades» timret af örmännen. Alltför stor böjning hos stocken rättades på ien blifvande undersidan vid rotändan; var stocken för ak undanhöggs undersidan af midten, öfversidan rördes i egel icke. Härpå forslades stocken till byggnaden.
Ofvanpå dymlingarna i undre stocken lägges den nya töcken och passas, hvarpå märkes med kritsnöre (i krit- >ulla) för den slutliga afbilningen invändigt, sedan borras, |)ch stocken »slås på» och märkes vid ändarna med malen för knuthuggning. Efter bilningen och knutens skrädling lägges stocken åter på för att märkas vid kanterna ör »fällning» i den undre. När »fällningen» sågats och juuggits, slås stocken åter nästan ned. Därpå tillgripes 1 Iragjärnet, ett gaffelformigt strykmått och lagom bredt drag» (anliggaryta) ritsas på båda sidor med nedre I .töcken som ledare. Härpå urhugges draget och om detta ir gjordt med omsorg, är man färdig att pålägga dref )ch nedslå stocken. Det är tänkvärdt, hur med dessa få nanipulationer två ojämna stockar oftast bragts till sådan äthet, att icke en bordsknif på något ställe efter stock
eller i knut kan stickas in, men man får ej glömma stockens tyngd och splintens mjukhet.
Efter fasttimringen jämnskäras stockens ändar, vid kragningar sedan deras hela höjd timrats.
Mycket långa och tunga stockar, t. ex. 1 2 m:s qtummare, passas och färdighuggas utan dymlingar. Dymlingshål borras genom öfre stocken i den nedre och dymlingarna islås uppifrån. Då är man ock fullt säker på, att de ej bottna med tiden.
Vi ha nu sett en timmermans vedervärdigheter och segrar.
Men äfven den skickligaste förmåga löser ej problem, som en tanklös arkitekt kan förelägga honom. Bara en så lättritad sak som en matsal och en salong i rad kan vara olöslig i timmer. Timret har en begränsad längd, kring 10 m., och kan ej skarfvas skift öfver skift i en tvärväggsknut; men lägg ett litet rum emellan eller skjut ut det ena en m. eller så, och det ger genast möjlighet till lösning, i förra fallet genom skarfning i hvartannat skift (jfr den gamla parstuguformen, gamla kyrkor i timmer, m. m.j
Annat ex.: Ett stort rum och högt tillika får lätt buktande väggar. Här tillgriper den försiktige kronstocken som sammanbindare fritt öfver rummet å minsta möj-
I
Källa: Internet Archive ·