Tillbaka Read Runeberg

Teknisk tidskrift

Originalsida 190
Originalsida 190
Originalsida 190
Originalsida 191
190–191

Sida 190

24

TEKNISK TIDSKRIFT

skydda maskinerierna för det vatten, som möjligen kan läcka genom dammen. Det öfverflödiga vattnet, som går öfver dammens krön, rinner utför skifbordet till en punkt c:a 5 met. nedanför utloppet från turbinerna. Genom reaktiv verkan af detta vatten höjes den effektiva fallhöjden, under det vid vanliga anläggningar motsatt förhållande äger rum.

I; PRTF) FSCO - rLODEn .

2.: QE.MEfTf=|TO^ p| 3oo t\W. 3:TUf^Bin

<*.- MRqr-ieTiSE^iMqar^sK'™ S-.fömste^umoer; ff^l.l_et. 6 PFUOPP.

7:TUB.

Fig. 1.

Fig. 2.

Maskineriet utgöres af två st. vattenturbiner för 240 hvarf direkt kopplade till hvar sin 300 kw. 3 fasgenerator med remdrifven magnetiseringsmaskin. Inloppet till turbinerna sker genom stålrör. Öppningen af dessa rör ligger 1,7 met. under dammens krön och är alltså oberörd af drifved m. m. Sugrören utmynna i en graf i bottnen af dammen c:a 1 met. under flodbädden. Två st. luckor för genomsläppande af öfverflödsvatten äro placerade nära bottnen af dammen; de härifrån ledande kanalerna löpa under kraftstatio nens golf. Bgrn,

Trollhättans Kraftstation. Den första uppsättningen af elektriska maskiner för statens kraftstation i Trolhättan har i dessa dagar beställts hos Allmänna Svenska Elektriska Aktiebolaget i Väsleras och utgöres af 4 st. trefasegneratorer och 3 st. magnetiseringsmaskiner. Trefasgeneratorerna konstrueras för 25 perioder pr. sek. och 187,5 hvarf pr. min. samt utveckla hvardera kontinuerligt 11 000 kilovoltamp., cos <p — o, 8, vid hvilken spänning som helst mellan

i Febr. ig0

U

10000 och 11 000 volt. Priset per styck är 127000 kr. Magnet» seringsmaskinerna skola utveckla 360 kw. hvardera vid en spännin» af 220 volt.

Trefasgeneratorerna blifva de största i Europa hittills byggd; och torde vi senare blifva i tillfälle att återkomma till deras kor struktion.

FÖRENINGSMEDDELANDEN.

SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN.

Afdelningen för Elektroteknik sammanträdde fredagei den 17 dennes, llärvid upplästes sekreterarens berättelse öfver afdelni! gens verksamhet under år 1907. De viktigaste tilldragelserna unde detta år hade varit det af Afdelningen anordnade Elektrotekniker mötet samt Afdelningens beslut att på försök antaga af de;: normaliekommitté utarbetade normer för prof ning och bedöm, ning af elektriska maskiner och transformatorer.

Ingeniör Norberg höll ett föredrag om » automatiska serii) regulatorer för växelström». Inledningsvis omnämde talaren til | satstransformatorer med kopplingsanordningar för- olika spolar; denn typ är emellertid ejlämplig för automatiskt arbetssätt, emedan en mc mentan rörelse vid öfvergång mellan kontakterna är nödvändig. Doc| finnes ett sätt att öfvervinna denna svårighet, nämligen med användarn! af en kontaktarm försedd med flera kontakter, som genom motstån äro förbundna med armen. Denna typ användes på många ställen Amerika. Emellertid har den vridbara tillsatstransformatorn eller de s. k. induktionsregulatorn stora företräden framför nyssnämnda typ Den viktigaste fördelen är att inga kontaktytor förekomma. Talare : redogjorde för olika utföringssätt af enfasiga och trefasiga induktiomj regulatorer, hvarefter han beskref några manövreringsmekanismeij En sådan, som vunnit stor användning, är Thuryregulatorn, hvilkej emellertid vid anläggningar med hastigt varierande spänning har de olägenheten att den reglerar väl långsamt — 15 sek. mellan ytter lägena. För stora effekter torde den ej heller lämpa sig väl. Före draganden visade medelst skioptikonbilder utseende och kopplings schema af några automatiska serieregulatorer, som utförts af Al! männa Svenska Elektriska Aktiebolaget. Hvad apparaternas verkj ningsgrad beträffar visade talaren, att i allmänhet endast omkring 1 af effekten i dem gick förlorad; den wattlösa strömmen som de erfor drade uppgick till ungefär ett par procent af totalströmmen. Oft vore det lämpligt att inrätta regulatorn för hållande af konstar spänning på en aflägsen tryckpunkt; detta ernåddes lätt genom anvär! dande af en kompenserande kontaktvoltmeter i stället för en vanli sådan. Slutligen påpekade talaren, att man ofta genom sparade lan por på kort tid finge kostnaderna för en induktionsregulator betald; dock torde insättandet af en dylik apparat på en ledning för mindr än 50 kw. ej löna sig. Efter föredraget följde en kortare disskussiorj under hvilken Ingeniör Arvid Bergman påpekade att Thuryregulator I med fördel användes för mycket höga effekter. På förfrågan af Inge niör Öfverholm meddelade Ingeniör Norberg att induktionsregulator vid stor fasförskjutning ej vore lämplig att använda, men har de ju sin största betydelse för belysningsbelastning.

Ingeniör Richson lämnade en del meddelanden angåended nyligen vid Stockholms Elektricitetsverk vid Värtan insatta ångturbin generatorerna. Meddelandena illustrerades medelst skioptikonbilder

Ingeniör Hässler framhöll lämpligheten af att redan nu upp» märksamheten riktades på samlande af erfarenheter med de nya norma j lierna, hvilka antagits att gälla på prof för innevarande år, samt före slog att afdelningen skulle gifva i uppdrag åt t. ex. representanter fi de fabricerande firmorna att samla dylika erfarenheter, samt att Ingeniö| Rossander, normaliekommitténs sekreterare, skulle sammanställa dessal Efter en kortare diskussion, i hvilken Ingeniörerna Rossander, Dahlan der, D. Bergman och Hässler deltogo, beslöts att uttala önskvärd heten af att Afdelningens medlemmar samlade erfarenheter med d nya normalierna för att sedermera kunna meddela dem at den elle dem Afdelningen sedermera kan komma att utse för sammanställand af de under profåret gjorda erfarenheterna. I öfrigt bordlädes för slaget.

Ingeniör Frenell beskref förloppet vid ett olycksfall, som nyligen inträffat i en Hemsjöbolagets transformatorstation, hvarvid e arbetare blef utsatt för en spänning af 21,000 volt och däraf visser | ligen blef illa bränd, men ej dödades. Ingeniör Dahlander relaterad ett fall då en eldare vid Värtabanan blef utsatt för en spänning aj 20,000 volt utan att dödas.

Wbg.

Källa: Internet Archive ·