Sida 191
TEKNISK TIDSKRIFT
TRETTIOÅTTONDE ÅRGÅNGEN
AF DELNINGEN
FÖR
Stockholm, 1908.
ELEKTROTEKNIK
Redaktör: CHARLES HÄSSLER.
Centraltryckeriet.
Haft. 3
Afd. för Elektroteknik utkommer första lördagen i hvarje månad. Prenumerationspris, incl. postp., 6 kr. pr år.
7 Mars
Meddelanden rörande Afdelningen sändas till
Ingeniör CHARLES HÄSSLER, Drottninggatan 31, Stockholm.
Riks 65 02 eller 85 62.
I9O8
AMERIKANSKA HÖGSPÄNNINGSLINJ ER.
Af Georg Centerwall och R. Bergman.
Följande artikel utgör några anteckningar från större merikanska kraftöfverföringar, särskildt från sådana aretande med en spänning af 40 å 60 kilovolt eller mera. >å liknande anläggningar ha utförts och äro under utirande i Sverige, våga vi hoppas, att artikeln skall erjuda något af intresse för svenska fackmän å detta omide.
Där af utrymmesskäl viktigare konstruktioner ej kunat närmare beskrifvas, ha vi ansett lämpligt hänvisa till inan litteratur därom.
För såväl illustrationer som åtskilliga viktiga upplysingar stå vi i tacksamhetsskuld till Niagara, Lockport ld Ontario Power Co., Hudson River Power Co., Southern ower Co. och Thomas Insulator Co.
Den första delen af artikeln omfattar konstruktioner :h synpunkter, hvilka äro oberoende af stolparnes marial och konstruktion; i den senare delen behandlas de ika stolpkonstruktionerna hvar för sig.
Linjebyggnad i allmänhet.
1 . Antal tom eller stolpar pr kilometer beror hufvudkligen på ledarnes materiel, dimensioner, antal, tillåtna ; stånd från marken, snö och isförhållanden etc. Vid. ivändande af järntorn är 130 till 200 m. vanliga siffror, id ökande af afståndet mellan stödpunkterna stiger priset stolpar eller torn samtidigt med att det erforderliga italet minskas; de mest ekonomiska afstånden få i arje särskildt fall beräknas. (Jfr D. R. Scholls, A. I.
, E. maj 1907.) Följande tabell ger vanliga siffror för 1 väl trästolpar som järntorn :
Tabell I.
1! Antal
Trästolpar
Järntorn
Ledarnes
Antal
Antal
fb
dimensioner
Topp-
Af-
Längd
Höjd
Af-
CL
ii
f
diameter
stånd
pr
km.
stånd
pr
km.
~ w
'j
3
50 må
1 80 mm.
45 m-
22,2
Orq rs
6
50 »
180 »
45 »
22,2
vO
|
S*-
3 W 3 ~ O.X)
CO
3
100 »
200 »
37.5»
26,1
C/J HH
O''
oj n> po 0 a r*
|
6
100 »
200 »
33 »
30.3
OJ
Ln
3
So 3
1 a 3
bi P p:
cn
3
150—200 »
230 »
30 »
33.3
CL •
(X>
0 ~ 3
0 < C n
5
150 — 200 »
250 »
24 »
41,7
3 £
P CT1
3 ? 7
Påtagligen kan stor nytta dragas af kuperad terräng, • 110m anordnande af mycket långa spänn från en höjd
till en närgränsande. Nedhängningen kan tydligen då göras betydligt större än i vanliga fall, utan att tråden kommer för nära marken.
2. Påkänningar å torn och stolpar. Om en eller flera trådar brista endast å ena sidan om ett torn eller en stolpe, erhållas de påkänningar, för hvilka stolpen måste beräknas. Om ledningen sträckes öfver proportionalitetsgränsen, förlänger den sig, och därigenom hindras påkänningen vid infästningspunkterna att växa öfver denna gräns. Under förutsättning, att ett torn uppbär tre ledningar, och alla dessa brista å ena sidan af tornet, kan sålunda tornet ej åverkas af en större dragning, än de tre trådarnes sammanlagda dragning vid prop. -gränsen.
Vanligen beräknas tornen så, att max. påkänningen kan antagas uppträda i hvilken riktning som helst i ett horisontelt plan. Torn med tre ledare beräknas för en största påkänning af 2 gånger den i en ledare uppträdande maximikraften; torn med fyra ledare (den 4:de tjänstgörande skyddstråd etc.) beräknas för 2,7, torn med sex ledare för 3,5 och torn med sju ledare (däraf en skyddstråd) för 4 gånger denna siffra.
Å flera viktiga anläggningar har man vid beräkningen af de mekaniska påkänningarna å ledningarna antagit en isbeläggning å dessa af minst 1 2 mm. tjocklek och en max. vindhastighet af 120 till 160 km. i timmen. — Oneida Railway Co. räknar t. ex. med ett vindtryck af 22,2 kg. pr löpande meter af den c:a 10 mm. tjocka kabeln, och antager då ett lager af is af en tjocklek lika med kabelns diameter. — Vindtryck å tornen och trådens utvidgning på grund af temperaturförändringar införas naturligen i beräkningen. (Jfr Bowie, Long Span Pole Lines, El. World Aug. 25, 1906, och Blackwell, Long Spans in transmission Lines A. I. E. E. June 21, 1904).
3. Ledarnes af stånd från marken göres sällan mindre än 6 m. å lägsta punkten af spännet. Som synes af en föregående tabell, upphänges tråden å ståltorn ogärna lägre än 12 m. från marken, såvida ej linjen sträckes mellan två högt belägna punkter, hvarigenom afståndet från trådens lägsta punkt i alla händelser ej kommer att understiga 6 m. Vid vägkorsningar anses 7,5 m. till den strömförande ledningen och 5,5 m. till skyddsnät eller skyddstrådar, anbragta under ledningen, vara tillräckligt; vid järnvägskorsningar bestämmes afståndet af järnvägsbolagen, och anses 7,5 m. öfver rälsen vanligen tillfreds
Källa: Internet Archive ·