Teknisk tidskrift

32

TEKNISK TIDSKRIFT

7 Mars 1901

Fig. 24 Isolator för Victoria-Falls-anläggningen, 150 kilovolt,

utförd i 6 delar.

pen öfverstrilas den med vatten i 450 vinkel, motsvarande ett regnfall af 6 mm. per minut. Profningen fortsattes i 15 minuter, och isolatorn bör tåla minst 150 % af linjespänningen.

Dessutom har hvarje isolator att genomgå följande prof innan den lämnar fabriken: de olika mantlarne ställas hvar för sig upp och ned i ett metallkärl med något vatten. En obetydlig vattenmängd hälles inuti manteln, och en spänning nära öfverslagsspänningen påtryckes.

Slutligen profvas äfven den hopsatta isolatorn på sistnämnda sätt, med vatten i innersta manteln, och vanligen för 3 gånger linjespänningar under 15 min. tid. —

Fig. 25. Isolator å Niagara L. & O. Power C:s linje.

Samtliga isolatorer profvas, och såväl tillverkning sor profning af större leveranser sker vanligen i närvaro £ beställarens ombud.

En isolator af kraftig konstruktion bör vidare uppsai å pinnar kunna uthärda ett dragning af 900 kg. vinke rätt mot axeln och anbragt i sidospåret.

Med afseende å »bräckligheten» föreslås, att en isc lator, för att godkännas, bör uthärda följande behandling isolatorn monteras å en 12 m. hög stolpe; 15 steg -frå foten af stolpen aflossas medels en caliber 1 2 trångborra hagelbössa 8 skott N:r 6 hagel och 4 skott N:o 4 hage hvart och ett med 13 gram rökfritt krut och 30 grar hagel samt »Winchester Leader» patroner. — Angåend den erforderliga skjutskickligheten saknas närmare upf gifter! — 1 (Forts.)

BESTÄMMELSE TILL TRYGGANDE AF LEVERANS AF ELKTRISK ENERGI.

Under ofvanstående rubrik finnes i Teknisk Tidskrift, Afd. för Elektrot., häft n:o 2 af 1 febr. 1908 intaget ett referat af det hufvudsakliga innehållet af ett uttalande, som Tekniska föreningen i Helsingborg på anmodan af Helsingborgs Drätselkammare afgifvit i denna viktiga fråga.

Efter en orienterande behandling af frågan har föreningen uppställt förslag till hnfvudpnnciper , afsedda att kunna läggas till grund för de bestämmelser, som man på administrativ eller lagstiftningsväg åsyftar att få till stånd.

Då det är att befara, att därest ej redan från början röster komma att höjas mot en del af de sålunda uppställda hufvudprinciperna, dessa, till skada för ej endast elektricifetsverksindustrien, utan äfven för den svenska industrien och företagsamheten i allmänhet, möjligen skulle kunna vinna visst burskap, vill undertecknad i det följande i någon mån granska de uppställda hufvudprincipernas lämplighet, och ämnar jag därvid behandla dem i den ordning de blifvit af föreningen uppställda.

Nämnda förening har tänkt sig elektriska kraftfördelningsanläggningar uppdelade i tre hufvudgrupper nämligen:

1) . Allmänna kraftfördelningsanläggningar hvilkas energ är afsedd att fördelas och försäljas till kommuner eller en skilda abonenter.

2) . Enskilda kraftfördelningsanläggningar hvilkas energ är afsedd att användas för med anläggningen förenad egei industri på närmare eller fjärmare håll.

3 ) . Blandade kraftfördelningsanläggningar som hufvud sakligen använda energien till eget bruk, men som skull» äga rätt att, i sådana trakter där annat kraftverk ej finne inom visst afstånd försälja en mindre del af sin elektrisk; energi.

För dessa olika klasser af anläggningar skulle gälla olika bestämmelser, så att anläggningar af klass 1 skulk vara underkastade de strängaste koncessionsvillkoren, klas; 2 skulle vara från koncession fria och klass 3 skulle under kastas lindrigare koncessionsvillkor.

Innan jag närmare vill ingå på ett bedömande ai ändamålsenligheten af en sådan uppdelning af ifrågava rande anläggningar som den föreslagna, torde det vara lämpligast att granska hufvudprinciperna för de koncessions- j villkor, som enl. föreningens åsikt borde förbindas med'