Sida 203
TRETTIOÅTTTON l)E ÅRGÅNGEN
AF DELNINGEN
FÖR
ELEKTROTEKNIK
tockhoim, 1908. Redaktör: CHARLES II Ä SS LER.
Centraltryckeriet.
Jäft. 4
Afd. för Elektroteknik utkommer första lördagen i hvarje månad. Prenumerationspris, incl. postp., 6 kr. pr år.
4 April
Meddelanden rörande Afdelningen sändas till
Ingeniör CHARLES HÄSSLER, Drottninggatan 31, Stockholm.
Riks 65 f'2 eller 85 62.
1908
AMERIKANSKA HÖGSPÄNNINGS LINJER.
Af Georg Centerwall och R. Bergman.
Linjer med trästolpar.
Trästolpar användas fortfarande allmänt i trakter, där iset på prima virke är lågt, och sålunda en dyrbarare nstruktion af järn, med långa spänn, äfven med hänsyn den senares låga underhållskostnad, ej kan anses vara sin plats. Vid spänningar öfver 40 kilovolt användas ck sällan trästolpar, mest på grund af de för dessa inningar erforderliga synnerligen långa tvärarmarna.
1. Träslaget beror naturligen på lokala omständigter, och åtskilliga i Sverige ej befintliga arter ha här mit användning. I de norra staterna är furu ett lligt material, men äfven ceder och kastanje begagnas a. Medelålders träd från mager jordmån eller bergskter gifvas företräde, och fällas under vintern, mellan iober och april, då safven ännu ej börjat stiga. Torkig under tak några månaders tid före uppsättandet :ommenderas. — Regeringen har genom experiment fun- , att träd, som lagts under vatten en månad och sedan kats under tak en månad, äro lika goda som sådana d ett års lufttorkning utan föregående vattenbehandling.
Furustolpar hafva i de mellersta staterna befunnits i It skick efter 1 8 års användning.
2. Impregnering. Bestrykning med färg, tjära el. dyl. ;es under alla omständigheter sämre än ingenting utom oppen, delen under jord och å beröringsytan med tvärtiarne, där varm tjära, beck eller kreosot användas.
Åtskilliga metoder för impregnering af stolpar hafva i sökts, såsom t. ex. utpumpning af safven och inpump- I g af konserverande lösningar, neutralisering af safven i dels olika preparat, upphettning under lufttryck m. m., i n ingen af dessa metoder har funnit vidsträcktare an-
Forts. fr. föreg. n:r.
3. St olp dimensioner. Längden till toppen är vanligen mellan g och 14 m; längre stolpar ha den fördelen frarntör kortare att delen under jord kan afsågas, om den skulle angripas af röta, och stolpen åter nedsättas.
Tabell I angifver vanliga mått och afstånd mellan stolparne.
4. Tvärarmarne göras vanligen af furu, enligt mått som framgå af Tabell III och IV och fig. 26. Undantagsvis impregneras de med kreosot, men anses böra räcka 3 till 8 år äfven utan sådan behandling. Lufttorkning under tak i ett års tid och kokning i linolja eller bestrykning med färg rekommenderas.
Dubbla armar användas vid ändan af linjen, vid spänn af mer än 45 ni. för särskildt grofva ledningar eller om linjens riktning ändras mera än io°.
Tabell III. Enkel 3-fas ledning.
Kilovolt
Armens
längd
A
B
C
Afstånd
mellan
trådarne
2.3 — 6.6
0»92m
O. iom
0.36m
0.76m
0.71m
0
1
6
I .22
O. IO
0.51
0.92
I .OI
20—30
1 52
0.15
0.61
1 .07
1 .22
OJ
O
1
-U
O
1.82
0.15
O. 76
1 *37
1 52
O
VO
1
O
T*-
1.82
0.15
0.76
• -37
1-52
50—60
2.14
0.15
0.92
1 .52
1 .82
Tabell IV. Dubbel 3=fasig ledning.
Kilovolt
Öfre armens längd i m.
Nedre
armens
längd
i m.
A
i m.
B
i m.
c
i m.
D
i m.
E
i m.
F
i ni.
G
i m.
H
i m.
2.3 — 6.6
2 . 14
1 .52
0. 10
0.46
0.51
0. 10
0.66
0.20
1 .22
O.61
10 — 20
2.44
I -52
0. 10
0.61
O.SI
0. 10
0.66
O.20
1-53
0.61
20 — 30
3.°6
1 .82
0. 15
0.76
0.62
0.15
O.76
0.25
1 .68
0. 76
30—40
3.66
2.14
0. 15
0.92
0.76
0. i5
0.92
0.25
1.68
0.92
Anm.: »F» utan, »G» med skyddstråd.
Fig 27 visar en anordning afsedd att förhindra trådens nedfallande från armen för det fall isolatorn skulle skadas.
Linjer med betonstolpar.
Betonstolpar förekomma på några få ställen. Mellan Welland och St. Catherines användas sådana stolpar å en ny linje, 20 km. lång, för 40 kilovolt. Stol
Fig. 26.
Källa: Internet Archive ·