Teknisk tidskrift

älven för stenmaterialet lyckligt sätt symboliserat Nordiska Mu seets föi hållar. de till svenska folket. Under baldaki merna stå Olof Rudbeck och Olaus Magnus och öfverst å »gafvelfältet tronar Odin. Bland smådetaljer förtjäna omnämnas några i kapitalen inkomponerade bilder af personer 'som deltagit i byggnadsarbetet. Fig. ii och 13 visa bygg- | mästarn och murarbasen. I bröstningen under stora fönstret ‘återfinnas några af våra gamla skyddstecken mot onda : andar.

Genom de smidebeslagna ekportarna träder man in i den monumentala vestibulen med tillhörande pompösa trappor i sidotornen. De kraftiga kolonnerna med de därifrån utgående hvalfbågarna och de nätformigt utbredda hvalfstrålarna äro liksom väggbeklädnaden af finhuggen, ej polerad mölnbomarmor. I de 4 nischerna skola representanter för de 4 stånden uppställas. 1 de af Joh. Lindström skulpterade kolonn- och konsolkapitälen — delvis ännu ohuggna — framställas scener ur svenska folkets lif och arbete (fig. 14, 20, 21, 22). Golfvet är i brun och grå kalksten.

Genom vestibulens hvalföppning mot hallen visar sig ett imponerande perspektiv af absiden med C. Milles’ kolossalbild af Gustaf Vasa, riksuppbyggaren (fig. 1 5). Bilden, 1 polykromt behandlad — nu i gips — är ämnad att utföras i trä. 1 absidväggarnas nischer skola bilder af våra mest ; bemärkta män uppställas. Hallens hvalf och släta murytor äro putsade i ljus gulgrå ton. Socklar, omfattningar, i portaler, lister, balustrader, kapitäl o. s. v. äro af mölnbow marmor. Kolonnerna äro från Grafversfors. 2:dra galleriets furubalkonger äro laserade i grågrönt med förgylld ; och försilfrad ornering. Golfvet i grå kalksten från Närke

i PARTI AF ABSIDEN.

UTSIKT FRÅN ABSIDOMGÅNGEN.

och i brun från norra Öland är lagdt i mönster svarande mot hallens indelning. I midtfälten äro inlagda metalloch jordartsmärken. Hallbelysningen är, trots de relativt små ljusöppningarna i hvalfvens hjässor, fullt tillfredsställande.

Den mäktiga stämning, som hvilar ötver denna Nordens mest monumentala och storslagna festhall, kan ej i ord, ej i bild återges — den bör ses. Förslag till hallens dekorering äro uppgjorda dels af O. Hjortzberg och Ch. Lindholm, dels af Gunnar Hallström. Tills vidare få väl Lifrustkammarens samlingar ge hallen färg. Önskvärdt vore dock att absidens kala murar lifvades genom lämplig dekorering.

Det stora portalpartiet mellan hallen och vestibulen (fig. 1 6) är helt utfördt i mölnbomarmor. Därofvan öppnar sig kungsrummet, ursprungligen afsedt till vapensal — med ett ståtligt läktare- och trapparti af trä i blågrönt och guld, öfver hvilket genom portaler (fig. 18) förbindelsen mellan 2:dra våningens rum förmedlas. Den starka belysningen genom det stora fönstret i midtpartiet skall genom glasmålningar dämpas. Utställningssalarnas mellanväggar äro utförda i rabitzputs å järnstomme och i allmänhet klädda med juteväf mellan trälister. Golfven äro af cement och belagda med engelska linoleummattor.

Från hallen inkommer man genom en rikt ornerad smidesgrind i norra flygelns s. k. väntrum (fig. 17), hvars inredning med tak, panel och stafparkettgolf i ek är synnerligen gedigen. I några öfriga rum i norra flygeln — kansliflygeln — äro panelerna af furu, hvars yta behandlats med utspädd salpetersyra, bränning med blåslampa, slipning samt vaxboning.

Å vinden, som genom brandgaflar delats i 3 delar, är