Sida 35
I
J
ser hissinspektörer för bestämdt område af staden. Inspektörer skola biträda såväl Byggnadsnämnden som Öfverståt- ' hållareämbetet vid handläggning af ärenden rörande hissar.
> Inspektörerna hafva ej lön, utan få taga betaldt enligt en af Öfverståthållareämbetet fastställd taxa för hvarje för- ' rättning.
Under ärendets föregående behandling hade af ordinarie stadsarkitekten och äfven af t. t. stadsarkitekten, framhållits önskvärdheten af, att alla frågor rörande hissar förlädes under en myndighet.
Drätselnämndens i :sta afdelning förordar en inspektionsbyrå, dit allmänheten kan fa vända sig.
Drätselnämndens 2:dra afdelning förordar inspektionens förläggande under byggnadsnämnden, som då kommer att funktionera som inspektionsbyrå.
Byggnadsnämnden förordar Öfverståthållareämbetets förslag. Byggmästaren och arkitekten inom nämnden äro dock af den meningen, att inspektionen bör förläggas under Byggnadsnämnden.
Teknologföreningens kommittérade hade redan i sitt utlåtande påpekat önskvärdheten af, att, på sätt å andra orter praktiserats, hela inspektionen förlädes under Byggnadsnämnden.
Alla de, som haft tillfälle att sätta sig in i sakens praktiska sida och dess bekvämlighet för allmänheten, hafva framställt önskemål i syfte att få inspektionen koncentrerad på dl ställe, hvilket då med nödvändighet måste bli Byggnadsnämnden, eftersom denna myndighet alltid | måste handlägga en del frågor, nämligen tillståndet till hisstrumman.
Då det väl för de flesta af denna tidskrifts läsare vill synas enklast och naturligast samt bekvämast för allmänheten, att hela hissinspektionen vore koncentrerad på ett ställe, och då man har svårt att inse att någon fara för den allmänna säkerheten skulle riskeras genom att den lades under Byggnadsnämnden, kan det ju i dessa dagar, då inom statsförvaltningens olika grenar den tekniskt praktiska synen på tingen söker göra sig hörd och vinna I terräng på den förut allena rådande juridiska uppfattningen, vara af ett visst intresse att höra, att Stockholms Stadsfullmäktige vid ofvannämnda tillfälle icke vågade tro praktikens män utan gick med juristerna.
Öfverståthållareämbetets förslag, som af beredningsutskottet förordats, antogs af Stadsfullmäktige. Äfven om j Kgl. Maj: t skulle komma att fastställa förordningen, kan man med säkerhet förutspå, att hissinspektionsinstitutionen ganska snart, på grund af omständigheternas egen makt, skall komma att ordna sig på ett något modernare och för allmänheten bekvämare sätt.
SKULPTURTEGEL.
T ett föredrag den 18 mars 1907 i Svenska leknolog- L 1 föreningens afdelning för Husbyggnadskonst påpekade Ingeniör G. W:son Cronquist det sedan c:a 200 år i F.ngland och Holland brukliga sättet att skulpturalt be- » arbeta tegel sedan det inmurats på sin plats i fasaden.
Sedermera ha Hyllingeverken lyckats framställa ett sådant i tegel afsedt för skulptur och ha några profstenar af detsamma på sista tiden varit utställda på Öfverintendents- ! ämbetets lokal. Vi ha anmodat Ing. Cronquist att lämna några meddelanden i detta ämne och skrifver denne härom bland annat:
Genom en sådan ornering erhålles en med byggnadens hela karaktär bättre harmonierande dekoration än om de dekorativa partierna hade gjorts af annat material än öfriga murytan. Om man ser på något af de hundradetals i London befintliga enfamiljehusen, uppförda af skulpturtegel, vid Collingham Garden eller Cadagan Square af arkitekterna Norman Shaw eller Georg & Beto m. fl., måste man erkänna, att intrycket af sådana tegelhus blir ett betydligt förnämare och hemtrefligare än ett det allra finaste tyska förbländstenshus, där tegelfabrikanten ofta slagit sitt eget rekord i afseende på teknisk fulländning och smaklöshet. Principen för användningen af skulpturtegel grundar sig på det kända faktum, att en handslagen relativt porös sten är fullt frostbeständig, då ett maskingjordt tegel, som är tätare, kan frysa sönder, detta beroende på, att det maskinpressade teglets yta är tätare än kärnan, hvarför vatten väl kan intränga, men isen, som vid frosten bildas i ytan ej kan expandera utan spränger loss skalet. Detta är äfven anledningen till, att ett tegel, som är så löst, att det kan behandlas med mejsel och vanliga stenhuggareverktyg — skulpturteglet — kan i praktiken vara frostbeständigt. De i London mest använda teglen äro »Forehamheds» för finare fasadarbeten och »Malm-bricks - för enklare sådana. För att göra fogarna så små som möjligt, slipas teglen för hand på en liggande slipsten. Man kan på så sätt komma ned till 1 millimeters fogar och därunder. Detta är ju blott nödigt för de allra finaste ornamenten i bottenvåningen, där askadaren kommer ytan nära. Uppåt fasaden ökas fogstorleken i regel och blir ofvan andra våningen vanligen den för ordinär fasadmurning brukliga 5 — 10 mm. Teglet tillverkas i olika kvalitéer, och är den vanliga storleken 10 — 15 mm. större i alla dimensioner än bakmurningsteglet. Detta för att kunna få de små fogarna. Det är äfven att bemärka, att dessa tegel inmuras med rent cementbruk för att kunna sitta fast vid huggningen.
Frågan om hållbarheten af ett i skulpturtegel utfördt arbete är, synes det mig, synnerligen viktig. Vid undersökning på materialprofningsanstalt af engelskt skulpturtegel, som i praktiken visat sig fullt frostbeständigt under decennier äfven i hårdt klimat, har intyg utfärdats pa icke fullständig frostbeständighet — detta förmodligen beroende på olikheten i naturens sätt att fresta ett tegels hållfasthet vid frysning och en materialprofningsanstalts metod att utföra samma sak. Vid »konstprofning» vattenmättas teglet — fryses och upptinas omedelbart efter hvartannat 25 gånger. Sällan torde man nämligen i verkligheten kunna förutsätta att i5°’s frost inträder i en muryta, som nyss mättats med ljumt vatten. Nog af, de hårda prof som uppställts för vanligt mur- och fasadtegel, stå icke de engeska skulpturteglen, och dock visa dessa ännu 100, ja 200 år efter inmurningen och skulpteringen de fina spåren efter hvarje mejselhugg. Likaledes i Holland, hvars fuktiga och om vintrarna kalla klimat torde kunna mäta sig med vårt.
För slitning kan ju ett så pass mjukt material ej visa stor motståndskraft, hvarför man äfven lämpligast undviker göra hörn, synnerligen sådana med stark trafik, af skulpturtegel.
Hittills har mig veterligt inga försök i denna riktning, gjorda i Sverige, framkommit till allmänhetens kännedom. Vid Hyllingeverken i Skåne hafva under förflutna året sådana utförts och har därmed nu sä långt kommits,
Källa: Internet Archive ·