Teknisk tidskrift

6o

TEKNISK TIDSKRIFT

9 Maj 1908

t

Fig. 8.

Inmurningen af eldrörspannorna utföres i allmänhet numera sa, att gaserna fran eldrören först passera pannans botten och därefter sidorna, fig. 6, då därigenom en jämnare uppvärmning af pannan åstadkommes, som är nyttig för bevarandet af nitväxlarnas täthet; ofta ledas gaserna såsom i fig. 7 är angifvet, men däremot ser man sällan, att sidokanalerna passeras före underkanalen, såsom förr brukade vara fallet.' ’

I

En eldrörspanna af mera ovanlig konstruktion hade författaren tillfälle att se vid Tekniska Högskolan i Dresden. Pannan, hvars utseende framgår af fig. 8, hade till konstruktör en af högskolans professorer, som med densamma afsåg att göra värmeförlusterna möjligast små. Eldstaden var förlagd i det större röret, hvilket sålunda gaserna först passerade. Vid bakre änden af pannan och inuti densamma fanns en s. k. flamlada, där gaserna vände för att genom det mindre röret strömma fram till främre gafveln och därefter genom en underkanal afgå till skorstenen. Några sidokanaler funnos ej. Den hufvudsakligaste delen af gasernas väg var salunda förlagd inom pannan, och då gaserna utträdde i underkanalen, hade temperaturen nedbringats så lågt, att någon afsevärd förlust där ej behöfde förekomma, i synnerhet som kanalen var väl isolerad genom murverk, hvilket äfven var fallet med pannan i öfrigt.

I murverken funnos dessutom luftkanaler, hvilka antingen kunde tjänstgöra sasom isolering eller användas till uppvärmning af förbränningsluften. Pannan var försedd

med en mängd anordningar för automatisk reglering af spjällen efter påeldningarna, sekundärlufttillförsel likaledes automatiskt reglerad samt apparater för att kunna uppmäta värmeförlusterna. Några resultat från försöken förelåga ej ännu, men torde denna konstruktion ej kunna tillmätas någon större betydelse, då den invändiga bakre flamlådan är ganska svår att utföra.

Lägger man flamladan utanför bakgafveln — d. v. s. i murverket och isolerar detta väl, kan säkerligen 1 samma resultat erhallas med en af de hos oss numera så vanliga returpannorna, hos hvilka som bekant eldstaden har sin plats inuti pannan, och gaserna också gå tillbaka inom denna.

Den vanliga sjöångpannetypen är kanske ännu mera hk den ofvan beskrifna pannan med afseende på gasernas passage inuti pannan, men säkerligen mycket enklare än denna.

Dubbelpannorna — system Tischbein, fig. 9 _ ,

h\ilka som bekant besta af en underliggande eldsrörspanna och en ofvanför liggande tubpanna, hafva sedan några år tillbaka börjat införas äfven hos oss. De användas i ganska stor utsträckning i 1 yskland — i synnerhet vid större ånganläggningar, där golfutrymmet är begränsadt. Denna panntyp har gifvetvis också tillkommit i afsikt att inom ett ringa utrymme i plan kunna erhålla så stor eldstad som möjligt med bibehållande af fördelarna hos en panna med invändig eldstad och stort vattenrum.

F/g. g.