Teknisk tidskrift

120

TEKNISK TIDSKRIFT

14 Nov. 1908

figg. 2 o. j). Vid alldeles vertikala lintransmissioner måste man anbringa spännvagn med balanseringsvikter.

Vid den allmänna anordningen af en lintransmission kan man tillämpa antingen » rnultipelsystemel » , vanligen kalladt det engelska, där hvarje lina splitsas för sig, eller det » kontinuerliga* systemet äfven kalladt det amerikanska, med en enda lång lina vindad i spiral från skifva till skifva och från spår till spår. (Se Figg. 4 — 7)* båda

systemen hafva sina fördelar och nackdelar. Det engelska, eller multipelsystemet, är det mest använda och obetingadt det säkraste, tillförlitligaste och billigaste. Med denna anordning riskerar man ej, att hela fabriken står stilla, om en lina blir obrukbar (att mer än en lina på en gång vägrar att göra tjänst, torde vara ytterst sällsynt), de återstående linorna torde i de allra flesta fall vara tillräckliga för att utan störande afbrott kunna drifva verket, till dess lägligt tillfälle kommer för att reparera den gamla linan eller pålägga en ny.

Det amerikanska systemet med en enda sammanhängande lina kan dock i vissa speciella fall vara både användbart och nödvändigt, såsom i svåra lägen vid vertikala eller sneda transmissioner m. m., dock bör man alltid vara förberedd på att linorna slitas upp fortare och belastas hårdare med detta system än med det engelska samt att, om något inträffar med linan, står hela fabriken stilla.

Beträffande frågan om hvilket slag af linor som böra användas, så gäller det i fråga om hamplinor att man bör använda linor endast af utsökt material, d. v. s. långa och renhäcklade fibrer. Manillalinor äro starka och i förhållande till priset de bästa; särskildt för drift i fria luf-

Fig. 6.

ten eller i fuktiga lokaler. Dylika linor af garn spunnet af 4 å 5 meter långa fibrer kunna under normala förhållanden göra utmärkt tjänst i 8 å 10 år, under gynnsamma förhållanden ännu längre. Linor af s. k. » Slithampa » äro äfven mycket använda, dock kunna de ej mäta sig med manillalinor för drift utomhus, emedan fibern är mera mottaglig för fukt och ej står emot temperaturväxlingar så bra som manillahampa. För drift inom hus i torra lokaler äro bomullslinor att föredraga; de äro smidigare och varaktigare på små skifvor än något annat slag af linor och väl värda sitt högre pris. Genom sin elasticitet och tänjbarhet hafva de en mycket stor kraftöfverföringsförmåga, ringa benägenhet för slirning samt arbeta nästan ljudlöst och anstränga på grund af sin elasticitet transmissioner och lager mindre. För öfrigt kan det bero på individuell smak eller vana om man bör välja såsom material bomull, manilla eller slithampa, endast