Teknisk tidskrift

64

det af stenmaterialen en något fylligare framställning af dessa viktiga material kade ägt rum. Det kade varit af intresse att få i arbetet omtalade våra viktigaste stenbrott, de förnämsta egenskaperna kos stenen i kvarje särskildt brott, deras viktigaste användningsområden, den inverkan, som skiftgångar ock dylikt kan liafva på stenens användning etc. Naturlig sten är ju, om den rätt användes, vårt präktigaste byggnadsmaterial. Tyvärr är den dock ej så ofta använd, dels på grund af en obenägenhet kos den byggande allmänheten att kosta på sig denna soliditet, dels har den så många gånger auvändts på ett orätt eller olämpligt sätt. Det kade därför varit önskvärdt, om en dylik lärobok, som den nu föreliggande, hade lämnat ett bidrag till kännedomen om naturlig stens användbarhet ock hjälpt till att sätta våra naturliga stenarter på hedersplatsen bland våra byggnadsmaterial.

Trots denna ofullständigket i bokens program är det dock med glädje, man hälsar boken välkommen bland vår sparsamma inhemska tekniska litteratur, och må man hoppas, att det ej måtte dröja för länge tills de återstående delarna af arbetet blifva tillgängliga. K. A. B.

TEGNINGER AF vELDRE NORDISK ARCHITEKTUR. Utgifvet af H. Storck, Hagerups förlag, Köpenhamn. Af detta arbete, väl bekant för äfven svenska arkitekter, har nu börjat utgifvas en ny del, den femte, och har red. fått sig tillsändt det första häftet, innehållande iS blad teckningar, jämte upplysningar till dessa.

Man blir vemodig af att bläddra i dessa blad, när man finner, hur förgängelsen går fram öfver den kultur som fädren lämnat i arf åt oss i sina arkitekturverk. Flera af de här publicerade uppmätningarna och teckningarna behandla nämligen sådaua byggnadsverk, som »maattet vige Pladsen for möderne Krav». Det är ju en tröst, att dessa åtminstone bevarats för eftervärlden genom dylika goda uppmätningar. Här i Sverige har antagligen de s. k. moderna krafven farit ännu hänsynslösare fram än i Danmark, medan intresset för uppmätningar hittilldags varit mindre. Hur mycket har icke på det sättet för oss för alltid gått förloradt. Det gäller nu att få in nya synpunkter i de »moderna krafven.»

Ofvannämnda arbete, som behandlar äfven svenska arkitekturminnen, förtjänar säkerligen att vinna den största spridning bland svenska arkitekter.

ARCHITEKTONISCHE RUNDSCHAU. I Heft. 6 förtjänar uppmärksammas bl. a. en rikt illustrerad uppsats om Berlins sjukvårdsanstalter. Bland alla de byggnadsföretag, som stå under ledning af Hochbauamt i Berlin med dess chef Geh. Baurat Uudwig Hoffman, intaga nybyggnader för sjukvården med afseende på de nu beviljade anslagen, 45 millioner mark, en mycket framstående plats. Af dessa behandlas i nämnda uppsats Das Rudolph-Virchow-Krankenhaus och Die Irrenanstalt i Buch, båda komplexen belägna i Berlins omgif. ningar. Det förra utgör det fjärde (bland sex) af stadens sjukhus och det senare det tredje (det fjärde är under byggnad) af stadens hospital. Rudolph Virchow-sjukhuset lämnar plats för mellan 2 000 och 2 600 sjuka med en personal af omkring 800 människor. Sjukhuset i Buch är bestämd för 1 800 sjuka. Det bilder blott en ringa del af en stor sjukvårdsstad, som består af två anstalter för sinnessjuka med plats för 3 100 sjuka, en vårdanstalt för obotligt sjuka, ett hem för 150 bröstsjuka och en stor central ekonomiafdelniug, med bageri, hufvudapotek o. s. v., allt lämnande plats, personalen inberäknad, för omkring 6 000 personer. Sålunda hela stadsanläggningar.

Dessa siffror gifva ett begrepp om, livilken stor och viktig social uppgift, som här lagts i arkitektens händer. Man kan lätt tänka sig, livilka utomordentliga svårigheter, som här varit att öfvervinna. Praktiska, ekonomiska och hygieniska kraf ha ju måst tillgodoses till det yttersta. Att detta här lyckats, och ändå resultatet rent konstnärligt sedt är så godt, bör ju vittna om den riktning, arkitekturen i våra dagar tagit, och om dess sträfvan och äfven förmåga att tillgodose alla dessa olika kraf. I detta afseende förtjäna Hoffmans arbeten att närmare studeras. Sådana finnas rundtorn i Berlin. De hafva äfven publicerats i form af ett stort arbete i folioformat som utgifves på Wasmuths förlag i Berlin. Af detsamma föreligga hittills 6 delar.

FÖRENINGSMEDDELANDEN.

AEDELNINGEN FÖR HUSBYGGNADSKONST sammanträdde tisd. den 14 april under prof. Clasons ordförandeskap. Från den af regeringen tillsatta kommittén för omarbetning af byggnadsstadgan för rikets städer hade till Afdelningen inkommit en skrifvelse med begäran, att Afdelningen måtte yttra sig öfver det utkast, som af kommittén blifvit uppgjordt. För att förbereda ärendet och i detsamma afgifva förslag till Afdelningens ordinarie sammanträde den 12 maj utsågs en kommitté bestående af Ark. G. Hagström prof. Erik Eallerstedt och direktör T. Örtenblad med arkitekterna V. Bodin, Georg A. Nilsson och R. Arborelius som suppleanter. Från eleverna vid Akademiens arkitekturskola hade inkomit en skrifvelse med anledning af en af dessa bildad uppmätningsförening. Detta ärende refereras på annat ställe i detta nummer. Till ledamot af Afdelningen invaldes ark. Sven Steen, Göteborg.

För utländska bostäder, särskildt engelska lämnade stadsark. Salin därefter en redogörelse. Tal. konstaterade det märkliga faktum, att medan vi här i Sverige börja sträfva efter att slita oss lösa från alla de obehag och olägenheter, som äro en följd af sammanliopandet af många familjer inom en byggnad, sträfva efter att lösrycka oss från beroendet af hyresvärdar genom att åstadkomma egna hem och härigenom i st. f. att bidraga till en husägares amortering af sin egendom göra oss själfva denna lilla tjänst, så har i England motsatta tendenser gjort sig gällande. Därefter redogjordes för olika principer, som gjorde sig gällande vid planläggandet af uthyresvåningar i utlandet samt förevisades en mängd skioptikonbilder. Det som lämnat material till den intressanta framställningen, var en nyligen utkommen bok »Flats, urban houses and cottagehomes» utgifven af W. Shaw-Sparrow, London. I boken förekommer utom många utmärkta illustrationer flera intressanta uppsatser, belysande detta problem rörande uthyresvåningar, som i England f. n. synes så aktuellt, från olika synpunkter. Efter det instruktiva föredraget vidtog en liflig diskussion berörande konstruktiva och praktiska anordningar vid

uthyresvåningar. Det syntes af densamma framgå att vi härvidlag i allmänhet voro mer fordrande, än hvad man var i utlandet, likasom att våra hyror icke voro öfverdrifvet höga.

Konstindustriutslällningen i Dresden 1906 var ämnet för det föredrag, som Ark. Axel Lindegren därefter höll. Tal. hade med statsunderstöd gjort studier vid utställningen, som han framhöll såsom i flera afseenden synnerligen intressant. Genom sin omfattning visade den en ganska tydlig kulturbild af 1906 års Tyskland. Arbetet hålles i ära, däri låge hemligheten till framgång. Den intressantaste afdelningen på utställningen var, förutom några olika kyrkointeriörer, en grupp fristående byggnader, dels en typisk folkskola af Killin, dels några arbetarbostäder, alla afsedda för bestämda platser. En ifrig förkämpe för landtfolkskolornas modernisering är bl. a. ark. Ernst Killin, livars skrifna arbeten i saken äro synnerligen upplysande och intressanta. Tj-skarna arbeta med oförtruten energi, och vilja de nå sitt mål, så vilja de äfven medlen, och bland medlen räkna de ej minst det talade och skrifna ordet. Också har en innehållsrik litteratur uppammats, som mer än något annat visar, med hvilken reformatorisk ifver, man drifver propaganda för sina sträfvanden. Förutom det rent sakliga utbytet skänker den moderna tyska facklitteraturen läsaren en stark tilltro till den mänskliga energiens förmåga att försätta berg. I samband med utställningen utgafs, utom den vidlyftiga katalogen med begynnelseuppsatser för de olika afdelningarna, det utmärkta arbetet Das deutsclie Kunstgewerbe 1906, F. Bruckman A. G. Miinchen, som innehåller, utom reproduktioner från utställningen, 10 väl skrifna uppsatser, bl. hvilka förtjäna påpekas Gurlitt: Om kyrklig konst och Ernst Kiihn: Gebäude fur ländliche und Arbeiter-Wohlfart.

Föredraget betystes af vackra skioptikonbilder.

Utställningen för aftonen var anordnad af arkitekterna Axel Lindegren och Hj. Molin och utgjordes af ritningar, etsningar, fotografier samt en del konstindustriella föremål, såsom fajanser och profver på möbelstoffer.

RÄTTELSE: I föreg. häfte sid. 42, rad 8 uppifrån står: bergliknande, läs: borgliknande.