Sida 83
6 3
STRÖDDA MEDDELANDEN.
FÖRSTÄRKANDE AF FOGEN MELLAN ÄLDRE OCH NYGJUTEN BETONG. Vid <le flesta betongarbeten kan ej undvikas, att t. ex. en hel del betongjutning ena dagen måste afi slutas för att sedan under natten stå orörd och fortsättas först 'n dagen därpå, eller med andra ord att i gjutningen uppstå ytor,
:| där nytt betongmaterial lägges mot redan brunnen betong och l där man likvisst önskar få möjligast god bindning emellan de ; vid olika tider gjutna delarna af konstruktionen.
Att härvidlag en afsevärd svårighet alltid uppstår torde i främsta rummet böra tillskrifvas betongens egenskap att ändra volym under hårdnandet, hvarigenom skrufspänningar uppstå ! uti ytan emellan ny och äldre gjutning. Sagda förhållande i är till ej ringa olägenhet, och har man vanligen sökt ernå bind- [| ning mellan gjutningarna genom att bestryka den äldre med [ cementvatten omedelbart innan gjutningen fortsättes, ett för- ' farande, som dock i ett flertal fall visat sig ej medföra önskad , verkan.
Fogens styrka kan ökas ej oväsentligt genom att rifva upp ytan å den äldre betongen med en kratta eller dylikt innan den lämnas att hårdna, och har vid gjutning med våt betong sammanbindning emellan de olika lagren i horisontfogar erhållits genom utläggande af större, skarpkantiga stenar, hvilka , sjunkit eller pressats ned i den lösa betongmassan och sålunda i kommit att till en del ligga i den äldre och till en del i den 1 senare gjutna betongen.
Flnligt en uti Beton & Eisen H. i. 190S förekommande notis från Ransomme-bolaget har vid en del gjutningar med godt resultat försökts att tvätta den äldre betongytan ren med
I1 en blandning af lika delar vatten och saltsyra, hvilken sedermera omsorgsfullt bortspolas, hvarpå betongytan omedelbart före gjutningens fortsättande på vanligt sätt behandlas med cementvatten.
Jämte ofvan anförda metoder för skarfvens förstärkande l torde det vid dyrbarare konstruktioner vara att förorda att skarf- [ ven förstärkes jämväl genom auordnande af spiral eller sick- ! sack-formigt böjda armeringsjärn samt dessutom att skarfvens yta lägges vinkelrätt mot de åverkande tryckspänningarna.
G. S.
VID RIKSHOSPITALETS NYBYGGNAD I KÖPEN¬ HAMN förekommer trävirke användt för bjälklag och andra konstruktioner i en utsträckning, som måste väcka förvåning hos den, som är van vid förhållandena här i landet. Uti detta stora byggnadskomplex, för livilket Martin Borcli är arkitekt, finnes under stora salar inlagda golfbjälkar af 10” fyrkant på ungefär 2' inbördes afstånd. Oafsedt frågan om lämpligheten a
en sådan användning i ett fall, där hos oss väl aldrig kunde ifrågasättas annat än järnbjälklag, skulle det väl här visa sig rent af omöjligt att anskaffa sådant timmer. Det tycks sålunda ställa sig lättare i det skogfattiga Danmark att erhålla virke än i vårt på skogar rika land, livilket ju är en ganska märklig omständighet, livars orsaker väl förtjänade en närmare undersökning. Danmarks behof af virke tillgodoses både från Sverige och Tyskland, särskildt Pommern.
Någon knapphet i tillgången lär knappast förmärkas, ty det har ej framtvingats några virkes besparande konstruktioner. Vid golfbjälkar söka vi ju kombinera den största bärigheten med den minsta virkesåtgången och få så en rektangulär sektion. Danskarna använda i allmänhet fortfarande kvadratisk sektion; vid vanliga bjälklag 6" i fyrkant för 10' spänn vid och sedan l/t" ökning för livarje fots tillökning i spännvidden.
BOKTEGELPLATTOR. Ett för väggkonstruktioner och golflag rätt användbart och billigt byggnadsmaterial af svensk tillverkning utgöres af de s. k. bok tegelplattorna, plattor af vanligt rödtegel med genomgående luftkaualer.
Plattorna kunna göras i många storlekar. Vid Stockholms Elektricitetsverks Ångcentral, Värtau, hafva boktegelplattor användts i rätt stor utsträckning till väggar och golflag i ångpanne- och maskinhusens öfre delar. De där använda plattorna hafva vidstående sektion samt längder C;a 500 m/m, s. k. helsten, och c:a 250 m/m, s. k halfsten. Boktegelplattorua borde vara farliga konkurenter till de italienska Frazzitegelplattorna, hvilka dock äro afsevärdt lättare än de svenska på grund af att godstjockleken hos de senare är dubbelt så stor. Till jämförelse mellan de svenska och italienska plattorna, båda 75 m/m tjocka, må nämnas
svenska boktegelplattor _
italienska Frazzitegelplattor
Vikt pr. m2 Tegelkostnad väggyta pr. m2 väggyta
85 kg. 1: 25 kr.
50 kg. 4. — kr.
Boktegelplattor hafva förut levererats från det nedlagda Mariehälls tegelbruk, vSundbyberg, och levereras nu från Uppsala Norra Tegelbruk.
F. L— G.
BÖCKER OCH
HUSBYGGNADSKONSTRUKTIONER. II. MURAR -OCH f STENHUGGARARBETEN af Valfrid Karlson. P. A. Norstedt &
f Söners förlag. Pris 3 kr.
I den af Lektorn vid tekniska elementarskolan i Örebro | V. Karlson planlagda serien läroböcker med det gemensamma j namnet »Husbyggnadskonstruktioner» har ånyo en del ut- ^ kommit afhandlande, såsom ofvan synes, murar- och stenhuggarkonstruktioner. Af de sex delar, hvaraf arbetet i sin hel- | het skall bestå, äro sålunda tvänne utgifna; den förra delen,
I som redogjorde för timmermansarbeten, blef färdig för några år sedan och anmäldes af undertecknad i denna tidskrifts decemberhäfte år 1904.
Vid våra tekniska skolor, såväl högre som lägre, har i bristen på läroböcker i ämnet husbyggnadskoust varit ganska * kännbar och är så delvis fortfarande. Af läroböcker på svenska språket hafva vi endast haft tillgång till Rothsteins byggnadslära, på sin tid bra, men numera föråldrad, samt Ekbergs böcker, som dock lämnat mycket öfrigt att önska, men genom lektor Karl- | sons hittills utgifna arbeten har denna brist blifvit åtminstone ! i ett par af de viktigaste kapitlen afhjälpt.
Den, som närmare studerat Lektor Karlsons böcker, har endast haft glädje af denna bekantskap, på grund af den reda och ’ ordning, som där förefinnes liksom ock på grund af det klara och koncisa framställningssättet. Af sällsynta konstruktioner eller numera föråldrade, såsom t. ex. vissa slag af livalf, är med-
TIDSKRIFTER.
taget just så mycket som behöfs för att göra framställningen allsidig; hvarmed jag menar, att om man t. ex. visade endast nu brukliga hvalfformer, skulle den studerande få en oriktig uppfattning om de konstruktionsmöjligheter, som ligga i hvalfslagningskonsten. Men just för att påpeka dessa möjligheter äro sådana hvalfformer som t. ex. tråghvalf, bömisk kupa och tratthvalf i korthet antydda. Af moderna konstruktioner äro böckerna däremot väl försedda, särskildt intaga i den senaste delen konstruktioner af armerad betong ett framstående rum. Illustrationerna äro väl utförda och talrika; i »timmermansarbeten» 358 st. och i »murar- och stenhuggararbeten» 245, sammanförda i särskilda planschäften, praktiskt sammanfogade med texten. Af figurerna i den senast utkomna delen synes en och annan, t. ex. några af de brandfria bjälklagen, fått något för liten skala och har därför icke blifvit fullt tydlig.
En anmärkning, som skulle kunna riktas mot boken, är den, att materialläran däri fått allt för litet utrymme, men arbetets hufvudtitel, » Husby ggnadskonstruk tioner », är måhända förklaringen till denna omständigheten. En framställning af materialläran skulle för att kunna behandla t. o. m. endast de nu vanliga byggnadsmaterialen kräfva ett sidantal, som skulle berättiga till en särskild del för sig i arbetet. Då emellertid en dylik icke kommer att ingå i serien, men ju konstruktionerna alltid grunda sig på materialen, torde det hafva varit lämpligt att i det inledningsvis bifogade omnämnan-
I
Källa: Internet Archive ·